Fru talman! I ett läge där demokrati och mänskliga rättigheter monteras ned i snabb takt runt om i världen kan vi inte längre bara prata om hur viktigt biståndet är, utan det är handling som gäller. Biståndet är helt enkelt ett av våra viktigaste verktyg för en säkrare värld. Då funkar det inte att Sverige, som är en stark ledare inom biståndet, plötsligt börjar backa, leka följa John och göra som alla andra, det vill säga skär ned på biståndet, väljer att satsa på enklare projekt i länder som redan har någorlunda struktur, drar ned på det långsiktiga stödet när det behövs som bäst och i stället satsar en större del av pengarna där katastrofen redan är ett faktum.

Att dessutom tänja på internationella regler och villkora biståndet för att länder ska ta tillbaka flyktingar som flytt till Sverige för att söka trygghet är plakatpolitik. Erfarenheten visar också att detta inte funkar.

I en tid när USA, världens största biståndsgivare, stoppar och mer eller mindre smular sönder sitt bistånd måste resten av världen ta ett större ansvar. Det gäller framför allt länder som Sverige. Vi kan det här. Vi vet hur man bedriver bistånd på ett effektivt sätt. Vi har fortfarande ett starkt civilsamhälle med ett nätverk som sträcker sig över hela världen och som, om det används rätt, kan vara med och bygga upp lokalsamhället på de mest utsatta platserna i världen.

Därför är det allvarligt att regeringen nu i missriktad välmening genomför förändringar som hotar det svenska civilsamhällets möjligheter att fortsätta sitt jobb. I praktiken innebär det ett förstatligande av biståndsarbetet - uppgifter som hittills har skötts av det svenska civilsamhället ska nu skötas av staten. Sannolikt är detta ett både dyrt och kortsiktigt beslut som dessutom riskerar det svenska engagemanget för världen.

Sverige ska leda. Vi kan dock inte göra det själva, utan vi måste göra det tillsammans med likasinnade. Vårt arbete inom EU är avgörande. När USA nu drar ned är EU den absolut största biståndsgivaren. Därför är det just nu avgörande vilken väg EU väljer att ta inom det här området och vilken roll Sverige väljer i detta. Biståndet i EU måste värnas och utvecklas, och här har Sverige en nyckelroll.

Fru talman! Som alla förstår är jag och Centerpartiet mycket oroliga över den inriktning som regeringen har valt när det gäller biståndet. Det finns dock ännu tid för en annan inriktning, som är anpassad till dagens verklighet. Enprocentsmålet måste återställas. Centerpartiet föreslår dessutom att stödet till Ukraina samlas i en separat fond. På så sätt ser vi till att Ukraina får det stöd som behövs samtidigt som vi kan fortsätta med vårt bistånd i resten av världen.

Jämställdheten är hotad och backar runt om i världen. Sverige måste försvara den liberala feminismen och i varje läge och varje förhandling ha jämställdhet i åtanke. När USA nu återinfört gag rule och tar bort stöd till SRHR är detta ännu mer viktigt. Men det räcker inte att vi prioriterar jämställdhet och SRHR. Vi måste få andra givare att göra detsamma. Sverige måste vara den som vrålar till försvar för jämställdhet, hbtqi och alla människors rätt att leva ett tryggt liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Det går snabbt nu. Det handlar inte längre om tecken på klimatförändringar, utan vi är mitt i dem. Bistånd till klimatomställning och långsiktig livsmedelsproduktion är därför avgörande. Detta är något jag vet att Sveriges regering månar om. Men vi måste se till att detta också sker i de mest utsatta områdena samtidigt som demokratiutveckling sker och akut nödhjälp ges.

Utbildning, utbildning, utbildning! Jag lyfter det varje gång. Barns utbildning är fortfarande ett av de viktigaste verktygen för att bygga ett demokratiskt och hållbart samhälle. Det borde vara en portalparagraf i en modern biståndsagenda.

Fru talman! Jag ska slutligen återvända till det som borde vara Sveriges viktigaste prioritering. Ingen kan göra allt, och därför behöver vi fokusera biståndet på ett effektivt sätt. I ett läge där demokrati och mänskliga rättigheter backar i världen behöver vi vara där människor är som mest utsatta och inte lämna det öppet för auktoritära länder som Kina, Ryssland och Iran eller terrorister att erbjuda människor hjälp. Vi behöver tänka långsiktigt. Så i ett läge där allt fler springer efter de akuta insatserna måste Sverige gå före och satsa mer på den långsiktiga utvecklingen i världens mest utsatta områden.

Kort sammanfattat har jag följande vädjan till regeringen: Tänk om! Fokusera mer på det långsiktiga biståndet och på de svåraste platserna! Led, bibehåll och försvara biståndsarbetet i EU! Vråla till försvar för jämställdhet och hbtqi! Lyssna på civilsamhället!