Fru talman! Det har ställts flera frågor - jag ska försöka ta dem i rätt ordning.

Statens servicecenter har nu tagit fram övergripande principer för den fortsatta lokaliseringen av kontoren kommande år. En av principerna är just tillgänglighet till service i hela landet. Det är alltså inte så att man bara kommer att bevara storstadsregionernas servicekontor, utan service ska finnas tillgänglig i hela landet; inriktningen är FA-regionerna. Kan vi hålla oss till detta och myndigheten kan säkra en lokalisering i samtliga 60 FA-regioner innebär det att statliga servicekontor kommer att finnas spridda över hela landet.

Vi ska komma ihåg att det redan i dag saknas servicekontor i många kommuner. Det är inte så att det finns servicekontor i alla kommuner och att alla människor har väldigt nära till ett servicekontor. Redan i dag bor många människor i kommuner där man inte är digital och där det är långt till ett servicekontor. Det låter lite som att det i dag finns servicekontor nästan på promenadavstånd för alla invånare och att vi nu tar bort detta, men så är det faktiskt inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statens servicecenter ska också jobba mer med exempelvis mobila kontor och öppettider som är mer anpassade till verksamheten. Det är ett annat sätt. Man är inte tillgänglig bara om man har ett fast kontor, utan man kan också vara tillgänglig exempelvis genom mobila kontor och mer flexibla lösningar som är mer anpassade till den tid vi lever i. Det tycker jag också är ett viktigt budskap att ta med.

Om det nu är så - det vet vi inte än - att 35 kontor kommer att läggas ned inom några år har vi faktiskt exakt samma antal kontor som när Statens servicecenter tog över kontorsverksamheten från tre myndigheter, nämligen 113 stycken. Det är alltså inte så att det blir helt urlakat och vi går tillbaka till hur det var på 60-talet, utan det kommer fortfarande att finnas mycket statlig närvaro även om detta skulle bli verklighet, vilket vi alltså inte vet ännu.

Riksrevisionen har haft synpunkter på Statens servicecenters effektivitet. Vi lägger nästan 1 miljard kronor på denna myndighet. Vi ser också exempelvis att antalet besökare inte har ökat i samma takt som kostnaderna.

Oavsett vad som sägs här föreslår Riksrevisionen att myndigheten ska få ett större mandat att själv bestämma var i landet kontorsverksamheten ska finnas. Fram till i dag har det varit en mix. Vissa av kontoren är politiskt bundna, och andra kan myndigheten själv bestämma över. Det har varit väldigt svårt att förklara den styrningsmodellen - varför vissa kontor är politiskt tillsatta och andra myndighetstillsatta. Nu renodlar vi detta och följer en ganska välkänd svensk förvaltningsmodell, nämligen att väldigt mycket av besluten är delegerade till myndigheten. Det tycker jag i och för sig inte är särskilt konstigt.