Fru talman! Huruvida ökningen av statsbidragen till kommunsektorn kan spä på inflationen eller inte får kanske vara en fråga för ett ekonomiskt seminarium. Vi har ett reformutrymme som är anpassat efter den ekonomiska situationen och ekonomiska realiteter, och det utrymmet ska sättas så att det inte driver på inflationen. Att tro att kraftigt ökade statsbidrag till kommunsektorn inte skulle ha någon som helst påverkan på inflationen, allt annat lika, vore nog en ganska ny ekonomisk teori. Där får nog Eva Lindh ganska många nationalekonomer emot sig.

Det var dock inte min huvudpoäng. Min huvudpoäng var att när vi nu har fått ned inflationen innebär det att skillnaden mellan 2024 och 2025 är 50 miljarder vad gäller pensionsavsättningar i kommunsektorn. Det betyder mycket mer än de noll komma någonting promille som Socialdemokraterna vill stärka kommunsektorns ekonomi med genom ökade generella statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har sagt det många gånger förr: I relation till inflationsbekämpning, antal arbetade timmar, tillväxt och hur vi kan rulla igång ekonomin, vilket är det som betyder mest för kommunsektorn, diskuterar vi i alltför hög grad statsbidragens exakta summa. Det var det som var min poäng i detta.

Jag upprepar att regeringen har prioriterat välfärden med en tredjedel av reformutrymmet första året och 40 procent av reformutrymmet andra året. Det tredje året sker inga ökningar av de generella statsbidragen på grund av att ekonomin ser ut att ljusna, men de ökningar vi hade gjort av de generella statsbidragen ligger kvar 2025, för de är permanenta. Därutöver lade vi till ett antal riktade statsbidrag, inte minst till hälso- och sjukvården.

Vad än Socialdemokraterna säger har regeringen alltså visat att vi prioriterar välfärden.

Nu blir det en del upprepningar, men jag tycker att man ska akta sig för att skapa specialsystem vid sidan av de ordinarie systemen. Vi har ett skatteutjämningssystem som kompenserar många glesbefolkade små kommuner som har strukturellt sämre förutsättningar. Men vi kan inte alltid sätta likhetstecken mellan litenhet och dålig ekonomi, för det är inte alltid dessa samband finns. Det är mycket annat som påverkar kommunens ekonomi. Det finns flera mindre kommuner som har väldigt god ekonomi, medan det finns större kommuner som har väldigt dålig ekonomi.

I kostnadsutjämningssystemet kompenseras inte minst för gleshet, och i den kommitté där Eva Lindh själv satt föreslås nu att glesheten ska ha en ännu större inverkan vad gäller kostnadsutjämningen. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att landa där till slut.

Sedan kom skattepolitiken in och att det mest är storstadsbor som gynnas. Jag vet inte om Eva Lindh tänker på slopandet av värnskatten eller slopandet av arvs- och gåvoskatten som Socialdemokraterna genomförde en gång i tiden.