Fru talman! Först och främst får vi återigen tjata om detta med "den SD-styrda regeringen" eftersom det inte är en SD-styrd regering.

Det här är en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som samarbetar i parlamentet med Sverigedemokraterna därför att det var det som var folkets vilja. De fyra partierna fick en majoritet. Vi var tydliga före valet med att säga att får vi en majoritet ska vi försöka ha någon form av styre ihop. Det lyckades vi också få genom Tidöavtalet, och nu har vi en majoritet i kammaren. Men det är ingen regering som på något sätt styrs av SD.

När man säger så ger man bilden av att Sverigedemokraterna sitter med i regeringen, och då far man med falsk information. Det tycker jag inte minst i dessa tider av desinformation är väldigt allvarligt, så det här är en uppmaning att sluta kalla detta en SD-styrd regering. Jag tycker att oppositionen, framför allt Socialdemokraterna, leder tankarna fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan alltid diskutera den direkta frågan varför regeringen inte ger tillräckligt mycket pengar till kommunsektorn. Man kan alltid diskutera vad som är tillräckligt mycket pengar. Jag kan lova att om Socialdemokraternas budget skulle gå igenom med ett par promille, är det väl, i ökade bidrag till kommunsektorn skulle nog en och annan tycka att det inte var tillräckligt. Så är det ju.

Vad vi kan konstatera är att den här regeringen har prioriterat kommunsektorn i de budgetar vi lagt fram. I den första budget vi lade fram var det en tredjedel av reformutrymmet som gick till kommunsektorn. I den andra budgeten gick 40 procent av reformutrymmet till kommunsektorn. I den tredje budgeten gavs inga ökade generella statsbidrag men väl ett antal riktade statsbidrag till kommunsektorn. Och inflationsbekämpningen har gjort att kostnaderna för kommunsektorn har minskat med 50 miljarder kronor i pensionsavsättningar. De här 6 miljarderna står sig ganska slätt i jämförelse med de 50 miljarder som inflationsbekämpningen har stärkt kommunernas ekonomi med.

Dessutom vet vi att kommunsektorn historiskt sett har haft goda resultat. Många kommuner har fortfarande goda resultat. Den stora majoriteten av kommunerna i Sverige har resultatutjämningsreserver och håller nu också på att bygga ut resultatreserver. De här har man kunnat använda under de tuffaste åren, men nu håller det på att ljusna i kommunsektorn. De tuffaste åren ligger bakom den, och 2025 ser bättre ut än både 2023 och 2024 gjorde. Man har klarat av detta bland annat med resultatutjämningsreserven.

Eva Lindh säger vidare att regeringen inte ger några generella statsbidrag 2025. Ja, de uppgår till ungefär 160 miljarder 2025. Det är ingen ökning 2025, men det är en väldig skillnad mellan att inte öka och att inte ge något alls. Runt 160 miljarder ligger de här på, och det är en ökning i de två tidigare budgetarna med 16 miljarder kronor.

Det särskilda bidrag som har getts, som väl är att betrakta som ett riktat statsbidrag till vissa mindre kommuner och vissa särskilt utvalda kommuner, var ett treårigt bidrag. Det var planerat att tas bort 2024. Det var ingen prioritering vi valde att fortsätta med, och jag tycker att det är en lite märklig modell att göra på det här sättet. Vi har ett kostnadsutjämningssystem och ett skatteutjämningssystem som ska kompensera för strukturella olikheter mellan kommunerna, där gleshet och litenhet är två faktorer som ger de här kommunerna extra pengar, så jag tycker att det var rätt. Jag tycker att vi så långt som möjligt ska försöka hålla oss inom de ramar vi har, och vi har ett välutvecklat kostnadsutjämningssystem som jag tycker att vi ska fortsätta vårda.