Fru talman! Jag är fullt medveten om att vi har 290 kommuner i vårt land och att förutsättningarna för dem ser olika ut vad gäller personalrekrytering, kompetensförsörjning, kompetensutveckling och nyttjandet av Äldreomsorgslyftet. Just därför har jag i varje budget sedan den dag jag tillträdde utvecklat Äldreomsorgslyftet genom att bredda det och se till att fler kommuner kan ta del av det på olika sätt. En del kommuner har hög utbildningsgrad eftersom många har gått från vårdbiträde till undersköterska. Där behöver man kanske satsa på andra utbildningar, vilket vi har möjliggjort. Andra kommuner har andra behov. Vi har försökt bredda detta statsbidrag så att det inte ska finnas några käppar i hjulen när det gäller att kunna ta del av det. Jag tror nämligen att detta är ett av få riktade statsbidrag som gör stor skillnad. Dessutom uppskattar Sveriges kommuner detta bidrag väldigt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi satsar i år på utbildningar i svenska språket men stöttar också minoritetsspråken och teckenspråk.

Jag vill också betona vikten av att man kan nyttja Äldreomsorgslyftet för att satsa på ledarskapsutbildning, vilket jag tror kan vara den enskilt viktigaste insatsen för att förbättra arbetsmiljön och skapa bättre förutsättningar för att attrahera framtidens undersköterskor till dessa viktiga jobb. Att satsa på första linjens chefer har varit en tydlig uppmaning från mig till Sveriges kommuner. Kommunerna måste prioritera och ge ledare rätt kompetens och förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap där medarbetarna blir hörda.

Det är inte bara genom Äldreomsorgslyftet som regeringen stärker äldreomsorgen och försöker stävja kompetensbristen, utan vi tillför också 900 miljoner kronor till yrkesvux. Vård- och omsorgsutbildningar står för 38 procent av yrkesvux, där det finns personer som förhoppningsvis så småningom blir en del av äldreomsorgen runt om i landet.

I Socialstyrelsens kartläggning, som jag lyfte upp tidigare, påvisades även att undersköterskor inom äldreomsorgen är sjukskrivna dubbelt så mycket som genomsnittet. Låt mig, fru talman, illustrera vikten av att komma till rätta med denna problematik.

I Socialstyrelsens rapport anges att om antalet sjukdagar för undersköterskor minskar till det genomsnittliga antalet sjukdagar på arbetsmarknaden skulle det innebära en ökning på motsvarande 6 000 årsarbetare - 6 000! Om man lyckas bara med hälften skulle det bli väldigt många fler arbetade timmar som kan hjälpa till att lösa kompetensförsörjningen i landets olika kommuner.

Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att motverka sjukfallen, delvis för att lösa kompetensbristen i den ena egna kommunen men framför allt för att man inte vill att ens medarbetare ska vara sjukskrivna och må dåligt. Här finns alla incitament för att prioritera dessa frågor.

Av den anledningen, fru talman, bjöd jag in SKR:s ledning tillsammans med representanter från Kommun- och Regionsverige till ett rundabordssamtal för att rikta en skarp uppmaning till dem att jobba med dessa viktiga frågor. Det finns ett egenintresse och ett egenvärde i att få ned sjukskrivningarna inom dessa viktiga yrken, men då måste vi jobba tillsammans. Framför allt måste de göra sin del.

Regeringen har lagt många olika förslag på bordet för att medverka till en snabbare återgång till arbete. Min skarpa uppmaning till landets kommuner och regioner är att de ska göra sin del.