Fru talman! Problem med kompetensförsörjning är tyvärr inget nytt inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen brottas i dag med samma kompetensbrist och arbetsmiljöproblem som för 20 år sedan, vilket är helt oacceptabelt. Behovet av nyanställningar kommer dessutom att öka framöver, precis som ledamoten påpekar. Det krävs att vi redan i dag har ett långsiktigt och strukturellt perspektiv så att vi skapar en hållbar omsorg även för framtiden.

Därför valde jag som nytillträdd minister att tillsätta flera utredningar för att just vända denna utveckling. Vi tillsatte en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen och en om stärkt medicinsk kompetens. Bristerna var välkända från Coronakommissionen, men den dåvarande socialdemokratiska regeringen valde att blunda för dem. Men dessa frågor har vi arbetat med sedan dag ett.

Regeringens politik ligger helt i linje med övriga områden utpekade av Socialstyrelsen. Tidigare i år släppte Socialstyrelsen en kartläggning av personalen i äldreomsorgen. Sammanfattningsvis visar kartläggningen hur vi löser nuvarande och framtida kompetensbrist genom satsningar på arbetsmiljö, svenska språket, ledarskap, kompetensutbildning och välfärdsteknik.

Kartläggningen från januari visar att 74 procent av dem som arbetar inom vård och omsorg tycker att deras arbete är meningsfullt. Siffran är betydligt högre än inom andra yrken, vilket gör mig väldigt glad. Rapporten visar även att när arbetet känns meningsfullt, relationen till kollegorna är god och personalen har stöd från chefen trivs personerna i sin roll. Detta är grundläggande delar för en god arbetsmiljö. Dessa punkter går inte att förringa. Vi vet också mycket väl vad vi behöver satsa på och utgå från.

När det gäller svenska språket är det inte bara viktigt för att äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda, utan det är lika viktigt för arbetsmiljön. Att känna en gemenskap med sina kollegor på fikarasten är en viktig del av arbetsmiljön, och svenska språket är en nyckel för att känna meningsfullhet. Därför är regeringens utredning om språkkrav i äldreomsorgen så viktig.

För att vi ska klara utmaningarna inom äldreomsorgen är användandet av välfärdsteknik ett måste, något också Socialstyrelsen lyfter fram. Välfärdsteknik kan aldrig ersätta personal, men den kan komplettera och underlätta. Den är ett viktigt verktyg för att stärka äldreomsorgen genom att öka tryggheten, delaktigheten och självständigheten för äldre samtidigt som den underlättar för personalen. Regeringen arbetar nu med att tydliggöra regelverket för att förenkla införandet av välfärdsteknik både för somatiskt sjuka, där vi redan levererat, och för personer med kognitiv svikt. Det handlar om att ge myndighetsuppdrag men även stöd till SKR för att stötta kommunerna i att införa välfärdsteknik.