Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation.

De flesta kommuner har redan stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, och de kommer att få ännu större utmaningar. Många kommuner har en åldrande befolkning, vars behov av äldreomsorg ökar. En del kommuner står redan i dag inför en kraftig ökning av behoven.

Den demografiska utvecklingen ser lite olika ut över landet. Storstäderna klarar sig lite bättre än många landsbygds- och glesbygdskommuner. Det nya förslaget till utjämningssystem skulle till viss del kunna kompensera för detta. Det förslaget verkar SD-regeringen dock ha stoppat i byrålådan, eftersom ett antal kommuner som anser sig förlora på förslaget är de som har skrikit högst.

I Dalarna, som jag kommer ifrån, är man överens över alla blockgränser om att det är hög tid för ett nytt och mer rättvist utjämningssystem. Nu får vi se om, och i så fall när, regeringen vågar plocka fram det ur byrålådan. I väntan på detta har många kommuner svårt att klara ekonomin med ett växande behov av äldreomsorg.

Samtidigt som behoven ökar och regeringen drar ned på statsbidragen till kommunerna ställer staten krav på kompetensen hos personalen som arbetar inom äldreomsorgen. Dessa krav är i grunden bra både för de äldre och för den personal som jobbar inom äldreomsorgen. Staten kräver till exempel att utbildade undersköterskor ska vara den fasta omsorgskontakten inom hemtjänsten. Den utredning om språkkrav som statsrådet nämnde i sitt svar har överlämnats till regeringen och kommer säkerligen att leda till att språkkrav införs.

Allt detta är bra för att stärka kvaliteten, patientsäkerheten och tryggheten inom äldreomsorgen. Frågan är bara om regeringen ger och kommer att ge kommunerna förutsättningar att klara de krav som ställs.

Fru talman! Det finns en stor oro för framtidens äldreomsorg, och jag ser inte i konkreta åtgärder att SD-regeringen tar denna oro på stort allvar. Det krävs betydligt mer handlingskraft från regeringen för att vi ska klara av att kvalitetssäkra, patientsäkra och skapa trygghet inom äldreomsorgen.

Kommunerna ska absolut ta sitt ansvar som arbetsgivare och huvudman. Men staten kan inte bara vara en kravmaskin utan måste också bidra till att skapa förutsättningar för kommunerna. Äldreomsorgslyftet, som infördes av den socialdemokratiska regeringen, är ett konkret exempel på hur staten kan bidra till att skapa förutsättningar för att bygga upp kompetensen ute i kommunerna. Det är en mycket träffsäker åtgärd för att höja kvaliteten och stärka patientsäkerheten. Tack vare alla påtryckningar på regeringen om att fortsätta med Äldreomsorgslyftet blev det kvar. Efter att under några ha förstärkt Äldreomsorgslyftet med extra pengar drog regeringen bort de pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I stället för att se till att vi får fler utbildade undersköterskor inom äldreomsorgen väljer regeringen att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare. Jag kan garantera att undersköterskor inte är höginkomsttagare och därmed inte hör till den grupp regeringen har valt att prioritera.