Protokoll 2024/25:68 Tisdagen den 11 februari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:336 om barnfamiljernas ekonomiska situation
Anf. 73 Louise Thunström (S)

Fru talman! Det går att göra flera saker samtidigt. Att arbeta för ökad tillväxt, att låta människor komma i arbete och att bygga ut utbildningssystemet är nödvändiga saker allihop - det råder inget tvivel om det - men det räcker ju inte här och nu. Ett höjt barnbidrag och ett höjt bostadsbidrag gör skillnad. Att barn växer upp i fattigdom i Sverige 2025 är inte värdigt. Det finns bara ett ord för att beskriva det: orättvisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag studsade faktiskt till när jag lyssnade på en tidigare interpellationsdebatt mellan ledamoten Lennström och statsrådet. Statsrådet sa i den debatten att det ska var mer lönsamt att utbilda sig, arbeta och vara strävsam och att man ska uppmuntras att ta det där extra kvällspasset - som om människor inte redan anstränger sig. Det uttalandet speglar en syn på arbetsmarknaden där det är individens ansträngning som är den avgörande faktorn.

Det som saknas i den typen av resonemang är en förståelse för att människor redan i dag anstränger sig - ofta till bristningsgränsen. Många yrken, inte minst inom vård, omsorg och service, präglas av långa och slitsamma arbetspass. Att i det läget uppmuntra till det där extra kvällspasset låter nästan provocerande för dem som redan går på knäna.

Frågan bör snarare vara: Hur ser vi till att människor orkar arbeta ett helt yrkesliv? Hur skapar vi trygga arbetsvillkor och rimliga löner så att fler kan försörja sig på sitt arbete utan att behöva ta extra skift? Hur ser vi till att utbildning och kompetensutveckling är tillgängliga för fler? Och hur stärker vi familjers förutsättningar - särskilt de ensamstående föräldrarnas?

(Applåder)