Fru talman! Precis som försvarsministern är inne på finns det flera dimensioner i detta. Det finns de övergripande regelverken - arbetsmiljölagen och sådant som man behöver se till att det följs - och sedan finns det såklart olika typer av ledarskapsfrågor inom Försvarsmakten. Det handlar också om att bekämpa ohälsosamma kulturer som nog finns på alla arbetsplatser. I vissa fall behöver man kanske vara så pass tydlig att man utbildar enskilda individer i vad det innebär att ta hand om unga människor. Det är ju klart att den omställning som Försvarsmakten gör också är en omställning för de yrkesanställda.

Min uppfattning är därför att om det krävs att man skickar generaler, överstar, majorer och kaptener på kurser för att man ska kunna upptäcka och hantera psykisk ohälsa inom Försvarsmakten så är det alldeles nödvändigt att göra det, även om det såklart är en fråga för Försvarsmakten att avgöra i slutändan.

Det finns två anledningar till att jag ställde den här interpellationen. Jag blev väldigt illa berörd, arg och ledsen av dokumentären. Det tror jag säkert att även försvarsministern blev; det har han själv sagt i medier, och jag förväntar mig inget annat.

Jag anser också att det i grunden är ett hot mot folkförsvarstanken om människor upplever att försvaret inte kan ta hand om de människor som är värnpliktiga eller på annat sätt agerar och arbetar inom försvaret. Jag tror att det vore väldigt dåligt både för landet Sverige och för Försvarsmakten om tanken om att vårt land ska försvaras av, slarvigt uttryckt, gemene man inte anses upprätthållas. Det tror jag vore skadligt på flera plan. Med tanke på den utveckling vi ser i samhället kring psykisk ohälsa tycker jag därför att Försvarsmakten behöver ta sitt ansvar när sådan psykisk ohälsa uppstår.

Jag uppskattar försvarsministerns svar här i dag. Jag tycker att han brukar vara resonabel, så även i dag, och jag ser fram emot att följa detta arbete vidare.