Fru talman! Att ungdomar upplever stress och press under värnpliktsutbildningen tror jag till del kommer att vara en konstant och ett uttryck för att det är det väpnade angreppet som är dimensionerande. Det måste vara krigets krav som utformar utbildningen, så det kommer att vara tufft och krävande. Det görs naturligtvis ytterst i akt och mening för att förbereda soldaterna på det väpnade angreppet, så det elementet kommer nog alltid att finnas där.

Däremot ska vi se till att vi får rätt person på rätt plats. Där gör både Plikt- och prövningsverket och Försvarsmakten ett väldigt viktigt arbete genom mönstringsförfarandet. Det finns över 100 olika befattningar som man kan tas ut till när man gör sin grundutbildning, och det är naturligtvis viktigt att Försvarsmakten kontinuerligt jobbar med Plikt- och prövningsverket så att kravspecifikationen är den rätta. Så får man värnpliktiga med rätt fysisk och psykisk förmåga att kunna hantera befattningsutbildningen, och det ger också bra förutsättningar för att genomföra värnplikten.

Det finns ändå några element av statistik som jag tycker är viktiga att ta med sig och som även inger hopp. Den svenska modellen har ju både värnplikt och grundutbildning. Vi har inget yrkesförsvar, vilket Adrian Magnusson påpekar, men vi har möjligheten till kontinuerligt anställda soldater under en begränsad tid. Detta är en bra mix, för då finns det tillgängliga soldater som kan agera innan höjd beredskap och mobilisering för beredskapsanpassningar och utbildning samtidigt som vi har en värnpliktsutbildning. Detta väcker stort intresse.

Det som också är viktigt kopplat till detta med rätt person i rätt utbildning är att över tre fjärdedelar av dem som genomför grundutbildningen rekommenderar andra unga människor att göra värnplikten. Dessa är väldigt bra ambassadörer bland andra unga för att väcka intresset. Det finns också ett arbete med skolinformatörer, det vill säga folk som precis har genomfört grundutbildningen och därefter går ut i skolor och informerar om värnplikten så att unga människor får en djupare förståelse för vad det innefattar att göra värnplikten.

Över tre fjärdedelar rekommenderar alltså andra personer att göra värnplikten om man har möjlighet att göra det. Den andra dimensionen är att vi har väldigt låga avgångar. Det är bättre nu än när vi hade frivilligrekrytering. Då låg avgångarna på någonstans mellan 12 och 15 procent; nu är de nere på 7 procent. Det är lågt och tyder på att vi är relativt duktiga på att få rätt person på rätt plats i Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förutom dessa två delar väljer över en tredjedel av alla som genomför grundutbildningen att stanna kvar i Försvarsmakten i en annan form direkt efter utbildningen - det kan vara som anställd soldat, sjöman, specialistofficer eller officer.

På det stora hela tycker jag alltså att vi har ett rätt bra personalförsörjningssystem. Sedan kommer vi att behöva jobba vidare med att anpassa det faktum att pliktinstrumentet kommer att träffa fler och att vi nu kommer att behöva växa. Då behöver vi ha en infrastruktur på plats i form av byggnader med mera, och vi behöver också ha bra förutsättningar för de unga när det kommer till personlig utrustning.

På samma sätt som i andra organisationer som växer väldigt snabbt finns det naturligtvis växtvärk i Försvarsmakten.