Fru talman! EU ska vara en union för demokratier. När vi i dag blickar ut över Europa ser vi att det finns krafter som inte vill EU väl.

I diskussionen om demokrati och rättsstatens principer i EU talar vi ofta om Orbán, hans parti Fidesz och den högernationalistiska regeringen i Ungern, som har kopplat ett järngrepp. Den ungerska regeringen har med sitt ledarskap visat att man inte drar sig för att sätta käppar i hjulet när det gäller stödet till Ukraina. Man legitimerar auktoritära ledare i Kina och Ryssland, och man blockerar sanktioner mot Ryssland som hade varit effektiva i arbetet mot Rysslands krigföring mot Ukraina och Europa.

Det är dock inte bara Orbáns Ungern som skapar oro. Varje år publicerar EU-kommissionen sin årliga rättsstatsrapport, och i 2024 års rättsstatsrapport kunde vi läsa om bland annat Italien, som har fått omfattande kritik. De långtgående inskränkningarna i mediefriheten har fått det statliga public service-bolaget att beskriva en kvävande kontroll från regeringen, och journalister som kritiserat regeringen stäms. Åklagares oberoende från politiken ifrågasätts, och den nationalistiska Meloniregeringen har avskaffat lagar som enligt internationella konventioner är centrala för antikorruptionsarbetet. Experter beskriver fortfarande korruptionsnivån i Italien som hög.

Ett annat exempel är den populistiska och nationalistiska regeringen i Slovakien. Rättsstatsrapporten beskriver en stor oro över rättsstatsläget där. Man beskriver att journalisters säkerhet hotas, att mediepluralismen brister och att regeringen har avskaffat en särskild åklagarmyndighet som har arbetat mot korruption och ekobrott.

Det är alltså tydligt att rättsstatens principer och demokratin brister på flera platser i EU:s union och även i andra länder än dem vi vanligen diskuterar. Det är ett problem inte bara för Europas länder utan också för enskilda individer som åtalas, hotas, misshandlas och förlorar sina jobb. Ytterst drabbar de här auktoritära tendenserna människor på individnivå och resulterar i personliga tragedier.

Ett av de länder som tidigare var uppe för diskussion på det här området var Polen. Där var EU väldigt tydligt i sin kritik. Men nu har Polen visat att förändring är möjlig: Polen och den konservativa premiärministern Donald Tusk har nu stoppat det tidigare högernationalistiska styrets nedmontering av demokratin samt inskränkningen av medier och rättsstatliga myndigheters oberoende. Man har vänt Polen i en mer demokratisk riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Polen har dessutom tagit på sig ledartröjan för att bygga Europa starkare och mer motståndskraftigt i en orolig tid. Fler ledare hade kunnat välja att göra som Donald Tusk. Det hade gjort det möjligt för EU som kollektiv att fatta viktiga beslut för att upprätthålla säkerheten, demokratin och respekten för rättsstatens principer.

EU-kommissionen har ju en avgörande roll i att vara drivande i arbetet för ett säkrare och mer demokratiskt Europa. Här har statsrådet en chans att som minister med ansvar för EU-frågor i den svenska regeringen vara med och driva på för att skydda demokratin i Europa. Jag undrar därför: Hur kommer statsrådet att driva på kommissionen och följa upp dess arbete för att öka takten och förbättra de demokratibrister vi kan läsa om i rättsstatsrapporten för 2024?