Fru talman! Tack, Anna Lasses, för frågan! Det är en jättebred diskussion när vi pratar om försvars- och säkerhetspolitik. Huvudfokus var såklart det som jag har varit inne mycket på: Vad kan vi de facto göra med vår försvarsindustriella bas, och vad kan vi göra med gemensam upphandling och standardisering? Som en fond till allt detta finns andra aspekter, som civilförsvar, migration och bistånd; allt hänger samman. Men det var inte huvudfokus för det här mötet, utan det var de försvarsindustriella aspekterna man tittade mest på. Det är klart att det även i andra sammanhang är många som diskuterar vad EU kan göra för att fylla vissa hål som har dykt upp med anledning av att exempelvis USA träder tillbaka på en del områden, men det var inte huvudfokus för det här mötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Däremot var den transatlantiska relationen i stort rätt genomsyrande. Det är helt uppenbart att USA och EU har ett ömsesidigt beroende av varandra, och det är också detta som är Sveriges poäng - att vidmakthålla de goda relationerna utan att vara naiva, apropå ledamotens sista fråga. Där tycker jag att kommissionen har varit väldigt tydlig även om man inte har gått in på några detaljer. Vi står redo att vidta motåtgärder om USA inför tullar, i klartext. Jag uppfattade också många av ledarnas kommentarer efter mötet som att tongångarna hade skärpts ytterligare efter samtalen under det informella toppmötet.

Där någonstans befinner vi oss alltså. Det finns inte några exakta förslag på bordet, men kommissionen och EU står samlade - det är en viktig poäng - och redo att agera om så skulle krävas.

Också när det gäller klimataspekten upplever jag att det finns en väldigt bred samsyn kring att USA:s frånträde från Parisavtalet snarare innebär att EU måste visa större ledarskap, inte mindre.