Herr talman! Jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter, rätten att bestämma över sin egen kropp och rätten att delta på arbetsmarknaden är prioriterade frågor både specifikt i biståndsarbetet och i regeringens samlade utrikespolitik i stort.

Vi ser att tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är helt central i det, men tyvärr utmanas det från många håll - bland annat på plats i fält, där vi vet att det är tufft, men också finansiellt då allt färre länder är beredda att finansiera den här typen av verksamhet. Det var därför regeringen nyligen beslutade att satsa 4,3 miljarder kronor på en ny biståndsstrategi för hälsa och SRHR-arbete. Sverige är även aktivt i koalitionen för ekonomisk jämställdhet inom UN Women-initiativet Generation Equality.

Regeringen fortsätter alltså att verka för jämställda fredsprocesser genom många olika verktyg. Däremot saknades just det här fokuset i det kvinnliga medlingsnätverket. Av de aktiviteter som nätverket deltog i bestod alltså mer än 40 procent av olika typer av påverkansarbete och ungefär 18 procent av samverkan. Andelen aktiviteter som innebar ett direkt stöd till fredsprocessen var 6 procent. I sin översyn av medlingsnätverket lyfte FBA själva nätverkets behov av att prioritera insatser som fokuserar direkt på fredsprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag tidigare har nämnt ser våra nordiska grannländers kvinnliga medlingsnätverk annorlunda ut jämfört med det tidigare svenska. De uppvisar en annan sammansättning och har fler medlemmar med större bredd i expertisen. Detta innebär att de kan fungera mer som en resurspool och konkret operativt stöd till olika fredsprocesser.