Protokoll 2024/25:66 Fredagen den 31 januari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:320 om Sveriges isbrytningsförmåga
Anf. 48 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Det är, tycker jag, en helt korrekt bild som ges när det gäller isbrytaren Idun. Den förvärvades på andrahandsmarknaden, och den håller på att anpassas för att kunna ingå i Sjöfartsverkets flotta. Det är väldigt ovanligt att man över huvud taget kan få tag på isbrytare - de finns så att säga inte på hyllan att köpa in - och därför är det långa ledtider i dessa processer. Därför är det förstås viktigt att det finns tillräckligt med medel i en infrastrukturproposition för att kunna planera för olika investeringar i infrastrukturen, där isbrytarna ingår. Bara för att en plan sträcker sig fram till 2037 innebär inte det att allt kommer att ske just 2037. Jag delar uppfattningen att detta är angeläget.

Det är också angeläget att vidta de åtgärder man kan vidta för att fortsätta underhålla de befintliga isbrytarna på ett så gott sätt som möjligt. Precis som Mattias Ottosson säger är det svårt att få tag på reservdelar till isbrytarna. Vi såg detta - Mattias Ottosson var också med - när jag själv deltog vid isbrytaren Atles 50-årsjubileum och vi fick röra oss i maskinrummet och se hur väl underhållet det är men också fick beskrivet hur sårbart det är. Detta är förstås något som är viktigt att ta in i debatten här i dag. Vi är väl medvetna om problemet, men vi ska inte säga att skicket på dessa isbrytare är sämre än det är. De är fortfarande i trafik, och de är väl underhållna. De som arbetar med detta gör stora insatser för att det ska kunna fortsätta vara så.

Precis som Mattias Ottosson säger är de 50 år gamla, men gångtiden är låg i förhållande till åldern. En isbrytare som är 50 år gammal har en total gångtid på 40 000-50 000 timmar. Det är en gångtid som en färja kommer upp i redan efter fem till tio år. Detta är också en viktig aspekt att ha med här. Jag säger inte detta för att säga att vi inte behöver planera och agera för att få nya isbrytare på plats. Men samtidigt behöver vi ta väl hand om dem vi har, och det finns olika planer för detta hos Sjöfartsverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill, fru talman, informera om det fördjupade samarbete mellan Sverige och Finland som är aviserat vad gäller isbrytare. I den deklaration som vi undertecknade när Sverige och Finland hade ett gemensamt regeringssammanträde den 16 september förra året ingår att vi ska fortsätta det nära samarbetet när det gäller isbrytarverksamhet, att det ska fördjupas och att det handlar om den pågående förnyelsen av båda ländernas isbrytarflottor. Det närmare samarbetet ska ses i ljuset av isbrytarflottornas alltmer strategiska betydelse i Östersjön. Vi är överens om och slog fast att vi ska inrätta en gemensam arbetsgrupp för att genomföra ett gemensamt utredningsarbete. Mycket av det operativa arbetet sker i dag tillsammans med Finland, och därför är det också viktigt att närma sig frågorna om förnyelse av isbrytarflottan tillsammans med våra finska kollegor.

Sjöfartsverket kommer, liksom Trafikledsverket i Finland, att få ett uppdrag som kommer att ta sikte på förnyelse av isbrytarflottorna. Det handlar om de gemensamma utmaningarna vad gäller driften i syfte att förstärka den samlade isbrytarförmågan i farvattnen norr om Ålands hav. Detta är viktigt för industrins behov och även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det handlar alltså om åtgärder som vi har vidtagit och saker som händer här och nu och i de arbetsgrupper som finns, som ska ses tillsammans med de stora satsningar som nu ger utrymme för ökad utveckling i infrastrukturpropositionen.