Herr talman! Situationen i Mellanöstern är och förblir väldigt svår. De humanitära behoven är enorma i rätt många olika länder i regionen. Vi har nämnt flera under debatten.

Det är därför regeringen nu har beslutat att kraftigt öka sin beredskap att utbetala ytterligare humanitärt stöd under 2025 genom att avsätta 800 miljoner kronor. I och med detta har regeringen möjlighet att löpande se över hur Sverige bäst stöttar responsen för att lindra mänskligt lidande och nå människor i nöd.

Sverige ger sedan tidigare stöd till länder i regionen, inklusive Syrien och Libanon. Syrien förblir ett av världens värsta humanitära krisområden just nu, och Sverige fortsätter att ge stöd i hela Syrien inklusive de nordöstra delarna. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor.

Därutöver ger Sverige ett resiliensstöd till Syrien med målet att stärka lokal motståndskraft hos den syriska befolkningen, syriska flyktingar och utsatta grupper i värdsamhällen i grannländerna Libanon, Jordanien och Turkiet.

Regeringen beslutade i somras också om en ny regional biståndsstrategi för Syrienkrisen om totalt 880 miljoner kronor för 2024-2026. Strategin syftar bland annat till att förbättra försörjningsmöjligheter och ge bättre tillgång till grundläggande samhällstjänster.

Även den humanitära situationen i Libanon är fortsatt mycket stor och omfattande. I ljuset av växande behov under 2024 kunde regeringen agera snabbt för att öka det humanitära stödet till landet, som totalt uppgick till 240 miljoner kronor förra året. Stödet gick bland annat till Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens arbete med akut sjukvård, blodbanker och ambulansverksamhet.

Jag vill även betona att Sverige är en av de största givarna av flexibelt kärnstöd till många humanitära aktörer som är verksamma i regionen, såsom Unicef och den Internationella rödakorsrörelsen, som bland annat verkar för att stärka tillgången till utbildning och sjukvård för de mest sårbara.