Herr talman! Jag tvivlar inte på att vi båda brinner för att hela Sverige ska fungera bättre. Det jag försökte beskriva var att det beroende på ideologi finns olika vägar till det målet. Jag tror att de flesta kan se, generellt sett, att det skiljer sig åt om det är en socialdemokratisk eller en borgerlig regering. Jag tror mer på näringslivets drivkraft och att underlätta i form av skattelättnader och så vidare.

Det kan också vara värt att påminna om att även Socialdemokraterna en gång hade principen att människor ska få behålla hälften av sin lön. Det var något som man stod upp för ganska hårt. Så har det inte varit på ganska länge, och så är det inte nu heller. Som statsministern ofta säger är det ett mål att människor som arbetar ska få behålla hälften av sin lön, och det är ett mål som även jag står bakom.

Vad gäller servicekontoren har jag förstått det som att Statens servicecenter har tagit kontakt med berörda kommuner och länsstyrelser om de sex utpekade orter som är aktuella för avveckling. Myndigheten har analyserat konsekvenserna utifrån sitt perspektiv och vill nu samråda med berörda aktörer om den fortsatta processen.

Servicekontoren har byggts ut, men antalet besök har inte ökat i samma utsträckning. Mycket beror på att allt fler använder myndigheters digitala tjänster. Mot den bakgrunden behöver verksamheten anpassas och effektiviseras. Men jag kan, vill och bör inte föregripa myndighetens arbete i de här frågorna utan hänvisar till Statens servicecenter under tiden arbetet pågår.

Eva Lindh säger att Socialdemokraterna absolut står bakom näringslivet. Det tror jag säkert, men i praktiken när det gäller landsbygdsföretagande, exempelvis jordbruk, har de inte utnyttjat de politiska möjligheterna när det har gjorts så kallade valutaförändringar och ändringar i valutaförordningen. Vad gäller EU-medlen vi tar hem i och med att jordbrukspolitiken är EU-gemensam har Socialdemokraterna inte sett till att de gått till jordbruksföretagarna. De har gått till annat i statens budget. Det har regeringen ändrat på. Vi ser nu till - genom att inte minska den svenska medfinansieringen - att de pengar som kommer utifrån att valutan förändrats hamnar där de faktiskt hör hemma. Drygt tre kvarts miljard kommer att göra skillnad för jordbrukare. Man kommer att våga göra mer investeringar.

Jag tror att bland annat den förändrade politiska inställningen gentemot jordbruk och lantbruksföretagare också har gjort att man nu för första gången på väldigt länge har en framtidstro och optimism i lantbrukarkretsen. Det finns en framtidstro inom alla produktionsgrenar. Det var länge sedan det såg ut så, och jag är övertygad om att när investeringar kommer och vi får fler mjölkkor runt om i vårt vackra land kommer det också att märkas vad gäller sysselsättning och i förlängningen service på landsbygden.