Fru talman! Sverige var för länge sedan känt över hela världen för sin sociala bostadspolitik, en politik där bostadspolitiken var en av den svenska socialdemokratiska generella välfärdens fyra bärande element. Vid sidan av gemensamt finansierade välfärdstjänster, inkomsttrygghet genom socialförsäkringarna och full sysselsättning genom partsmodellen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken etablerades från 1930-talet och framåt en social bostadspolitik som gjorde att människor, ungefär när jag föddes i början av 1970-talet, faktiskt levde i ett land där en ung människa kunde välja mellan ägt, hyrt och kooperativt boende på den ort där man hade behov av en bostad.
Där är vi inte nu - alls. Vi har en strukturell och akut hemlöshet, en EU-genomsnittligt hög grad av trångboddhet och en bostadsmarknad med mycket höga priser både för ägt och för hyrt boende, något som formar vår numera mycket räntekänsliga ekonomi. Bostadsbyggandet är nu alldeles för lågt, och problemen hopar sig.
Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning att det ska tydliggöras att en kommunal bostadsförmedling får reservera lägenheter för sökande i kön eller använda ett förturssystem utan att det påverkar möjligheterna att ta ut köavgift.
Reservationer och förturer är redan möjliga och används de facto inom kommunal bostadsförmedling, något som klart framgår av allmän erfarenhet och underliggande statlig utredning. Vi socialdemokrater välkomnar i och för sig att detta tydliggörs ytterligare i den nu föreslagna uppdateringen av lagstiftningen. Vi vill dock se betydligt tydligare avgränsningar av hur dessa verktyg får användas i kommunal bostadsförmedling och står därför i dag bakom ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med just sådana förtydliganden.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 6.
Fru talman! I likhet med vad regeringen själv anför i propositionen är de förslag som presenteras i dag i praktiken av ytterst begränsad betydelse för bostadsförsörjningen i Sverige. Jag citerar ur propositionen: "Syftet med regeringens förslag är att tydliggöra att det finns ett utrymme att fördela lägenheter i en kommunal bostadskö med större inslag av förmedling efter behov. Huruvida förslaget kommer att innebära en reell förändring är beroende av hur de kommunala bostadsförmedlingarna kommer att utnyttja detta vidgade utrymme. Det i sin tur är förknippat med kommunens och bostadsförmedlingens förmåga att erbjuda service och fastighetsägarnas intresse av att ta del av sådan service."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning
Man skulle kunna tänka sig, fru talman, att en proposition med rubriken Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning skulle innehålla just sådana åtgärder. Men så är alltså inte fallet.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill nämligen inte förbättra bostadsförsörjningen i landet. De vill sänka skatten för höginkomsttagare, stimulera redan rekordhögt och skattegynnat sparande, öka utsläpp av växthusgaser genom att lova billig diesel och bensin till allt och alla och bygga ny kärnkraft för allas våra pengar. Bostäder får nog gärna tillkomma, genom både nyproduktion och omvandling till bostad av lokaler, men det är i allt väsentligt upp till de autonoma enklaver i landet som kallas kommuner och till marknaden.
Jag vill ge ett exempel, fru talman. I mitt hemlän, Stockholms län, finns över 120 000 hushåll som är trångbodda och som inte kan få tag i en adekvat bostad, enligt Region Stockholm. Med mindre än att villaägare med utflugna barn i ett antal av länets kommuner helt enkelt byter plats med trångbodda barnfamiljer finns ett mycket stort behov av att tillskapa fler bostäder av rätt storlek för att möta behoven.
Det behöver byggas nytt, och det behöver omvandlas i stor skala för att möta de mycket stora behov som finns bland trångbodda barnfamiljer, ungdomar som önskar flytta hemifrån, arbetssökande och särskilt drabbade såsom hemlösa och våldsutsatta på flykt undan våld i en nära relation, detta på en bostadsmarknad där tillfälliga och otrygga boendeformer i andra, tredje och fjärde hand är mycket utbredda.
Med dessa utgångspunkter, fru talman, har vi socialdemokrater föreslagit en mycket lång rad åtgärder baserade på redan genomförda statliga utredningar.
Vi har föreslagit att en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen ska utarbetas vid inledningen av varje mandatperiod. Vi har föreslagit att en sådan ska omsättas i kommunala handlingsplaner. Vi har föreslagit att en parlamentarisk kommitté för bostadsförsörjningen ska tillsättas för en bred översyn också av till exempel skatter, momsregler, konkurrensen i byggsektorn både i produktion och i leverantörskedjan, mark- och planeringsfrågorna men också möjligen hur socialtjänstens roll i bostadsförsörjningen ska utformas på bästa sätt.
Vi föreslår alltså att man ska genomföra det som Karolina Skogs bostadssociala utredning föreslog som den naturliga fortsättningen på arbetet för en verkningsfull social bostadspolitik.
Vi har föreslagit att allmännyttan inte ska lyda under den kostnadsdrivande lagen om offentlig upphandling så länge som den drivs med affärsmässiga principer. Vi välkomnar främjande av byggemenskaper och stöd till organisationer som främjar det idéburna bostadsbyggande som faktiskt finns runt om i vårt land. Vi har även föreslagit byggstimulanser för studentbostäder och bostäder på orter med industriexpansion samt förmånliga statliga byggkrediter. Magdalena Andersson har också nyligen talat om att återinföra investeringsstöd för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Vi socialdemokrater säger som det är och är beredda att göra det som krävs!
Många av dessa förslag återfanns alltså i den bostadssociala utredning som den tidigare S-ledda regeringen tillsatte och som presenterande slutbetänkandet Sänk tröskeln till en god bostad. Tidögänget avslår i princip allt, fru talman.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning
Ett av de skarpa förslagen i Karolina Skogs utredning var att kommuner under vissa omständigheter ska vara skyldiga att, med statligt stöd till kommunen, ställa ut kommunala hyresgarantier för bostadssökande barnfamiljer. Det förslaget togs faktiskt ett steg vidare av den nuvarande regeringen, och en promemoria från departementet har varit ute på remiss. Men förslaget om hyresgarantier finns alltså inte med i den proposition som regeringen nu har lagt på riksdagens bord.
Vi socialdemokrater menar att förslagen som fanns i promemorian borde genomföras, och därför yrkar jag bifall till reservation 5.
Fru talman! Vidare innebär regeringens förslag att när en kommun vidtar åtgärder för bostadsförsörjningen ska kommunen ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner. Därutöver ska det förtydligas att en kommun ska ta hänsyn till behovet av samordning i sin planering av bostadsförsörjningen.
Bland remissinstanserna kan nämnas Hyresgästföreningen, Malmö universitet, länsstyrelserna i Uppsala och Örebro län och Malmö kommun, som alla anser att förslaget riskerar att bli verkningslöst och att regleringen är för vag. Och det är den, fru talman. Det finns ingen uppföljning och inga sanktioner. "Saft och bullar" tror jag att det brukar kallas när man förhåller sig till lagöverträdelser och lagöverträdare på det viset. "Jaha, har ni inte byggt en enda hyresrätt med rimlig hyresnivå sedan 1970-talet i er kommun? Jamen, då blir det fika hos länsstyrelsen så att vi får prata om det här."
Regeringen föreslår vidare att lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska kompletteras med en bestämmelse om att det av riktlinjer för markanvisningar ska framgå hur markanvisningar används för att följa kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning. Hyresgästföreningen med flera remissinstanser saknar i det sammanhanget ett resonemang om hur kommunalt markägande över huvud taget ska säkerställas.
Remissinstanser framhåller att fler verktyg behövs för att det över huvud taget ska säkras tillgång till mark och finnas möjligheter att bidra till de bostadsförsörjningsmål som ställs upp. Det skulle till exempel kunna ske genom att kommunal förköpsrätt återinförs, men regeringen anför i stället att förköpsrätt endast ska användas i särskilt motiverade situationer. Bland dem finns alltså inte brist på adekvata bostäder. Det är samma sak igen - saft-och-bulle-politik från Tidöregeringen i bostadsfrågan.
Fru talman! Budskapet till Sveriges invånare är tydligt och klart. Tidölaget vill inte satsa några pengar på åtgärder för bättre bostadsförsörjning. De vill inte utmana enskilda fastighetsägares egenintressen, och då blir det inte heller bättre bostadsförsörjning. Vi får det som kommunalt planmonopol och marknad tillsammans levererar, det vill säga stor brist på goda bostäder med överkomlig hyra, framför allt för människor med lägre inkomster eller särskilda behov. Det gäller inte minst i vårt lands dynamiska tillväxtregioner.
Sverigedemokraterna och regeringen passade också nyligen på att åter sänka bostadsbidraget. Bostadsbidrag är en allt sämre fungerande åtgärd för bättre bostadsförsörjning som i praktiken är på väg att avvecklas, om det inte sker en rejäl uppgradering.
Man borde ju i dialogens anda ställa frågan till kollegorna i civilutskottet varför de gör så här. Men jag tror faktiskt att jag redan vet svaret: Därför att de representerar dem som redan har det riktigt bra och bor riktigt bra. För att parafrasera Jimmie Åkesson är det vad SD och regeringen har mäktat med att göra tillsammans - alltså att representera dem som redan har det riktigt bra och bor riktigt bra. Det är klassisk högerpolitik. Sverige borde kunna mycket bättre än så här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning
(Applåder)