Herr talman! Folkhälsofrågor är något som engagerar många. Att kunna leva sitt liv med den bästa uppnåeliga hälsan är en mänsklig rättighet, och det är också något de flesta önskar och aktivt strävar efter. Trots detta får vi inte alltid det stöd vi behöver för att kunna göra de bästa valen. Detta tycker Miljöpartiet måste förbättras, och vi har därför i år väckt en motion som handlar om främjande av hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förtida död i till exempel diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Enligt Cancerfonden är i Sverige 46 procent av alla fall av kranskärlssjukdom och 15 procent av alla fall av stroke kopplade till ohälsosamma matvanor. Av cancerfallen beräknas 5 procent vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI, och siffran befaras öka de kommande åren. Enligt WHO riskerar övervikt och obesitas att gå om rökning som den viktigaste påverkbara riskfaktorn för cancer.

Förutom det mänskliga lidandet är sjukdom också något som innebär stora kostnader för samhället, och det är därför naturligtvis bra om den påverkbara ohälsan kan minska. I nuläget orsakas till exempel 35 procent av kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom av våra levnadsvanor.

Herr talman! I Sverige har vi symbolen nyckelhålet som märkning på matvaror. Den har funnits sedan slutet av 80-talet och har en intressant historia, som jag tänkte berätta om.

Märkningen tillkom som ett initiativ från Norsjö kommun i Västerbotten. Detta kände jag inte till tidigare. Anledningen var att epidemiologiska undersökningar under 1970-talet visade väldigt stora skillnader i Sverige när det gällde dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. I Västerbotten var dödligheten i dessa sjukdomar 40 procent högre bland personer som var yngre än 75 år än i Halland, som hade lägst dödlighet i landet. Allra högst var dödligheten i Norsjö kommun, och därför initierades ett arbete som några år senare blev den nationella nyckelhålsmärkningen.

Nyckelhålet har utvecklats, och nu ställs det krav på fettmängd, fettkvalitet, fiberhalt och hur mycket socker och salt ett livsmedel får innehålla. De livsmedel som är ett bättre alternativ får märkningen.

Många länder har liknande märkning med lite olika typer av utformning. I till exempel Storbritannien finns en märkning som är utformad som trafikljus, där olika aspekter av en matvaras innehåll har tydliggjorts. Det är lättare att se om en vara till exempel innehåller för mycket salt, socker eller fett. Nyckelhålet är något som många känner till, men kanske finns det utrymme för förbättring här.

Storbritannien har också gått före på ett annat intressant område, nämligen en producentavgift på sockersötade drycker, som infördes 2018. Detta ledde till att andelen drycker med mycket hög sockerhalt minskade.

Miljöpartiet anser att Sverige borde använda erfarenheterna av detta och utreda hur en producentavgift på sötade drycker skulle kunna införas i Sverige.

Även när det gäller saltintag borde mer göras. Regeringen borde sätta upp mål för saltreduktion och ge ett uppdrag till Livsmedelsverket att fortsätta sitt arbete på detta område.

Det finns också många goda förslag från civilsamhället i Sverige som Miljöpartiet tycker är värda att gå vidare med. Initiativet Folkhälsa för alla, som samlar många olika organisationer och startades av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden, föreslår bland annat att en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor ska tas fram och att momsen på grönsaker och frukt ska tas bort. Detta tycker Miljöpartiet är något som borde kunna utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Jag vill också slå ett slag för en rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket från februari förra året: En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Den är en återrapportering till regeringen på ett uppdrag som myndigheten fick i april 2021 för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och relevanta insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Här finns det många förslag som regeringen borde gå vidare med.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag byta ämne och prata om en annan mycket viktig folkhälsofråga, nämligen HPV-vaccin. I december förra året kom Folkhälsomyndigheten med uppdaterade rekommendationer vad gäller vaccination mot HPV. Nu rekommenderar myndigheten att alla personer, oavsett kön, upp till och med 26 år som inte tidigare har vaccinerat sig mot HPV ska vaccinera sig. Syftet är förstås att minska förekomsten av HPV-orsakad cancer. Många kopplar HPV till livmoderhalscancer, men viruset kan orsaka också andra cancerformer som kan drabba alla. Risken för HPV-orsakad cancer är högre inom vissa grupper, till exempel män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv. Dessa grupper är extra viktiga att nå, men rekommendationen är att alla upp till 26 ska ta vaccinet.

Trots rekommendationen har regeringen och SKR nu gjort en överenskommelse på cancerområdet, där man har dubblerat de pengar som går till utrotning av livmoderhalscancer, med sikte på unga kvinnors vaccinering. Detta är naturligtvis viktigt, men pojkar och unga män har utelämnats, och catch-up-vaccinationen finns inte med. Detta är mycket beklagligt, och Miljöpartiet hoppas att parterna ska tänka om.

Jag står bakom samtliga Miljöpartiets reservationer men yrkar bifall enbart till reservation 10.