Herr talman! Utan jämlikhet blir folkhälsa lätt bara ett ord. Arbetet för att bryta de skillnader i hälsa och livslängd som klasstillhörighet resulterar i är grunden för att nå dit. Likaså är arbetet för att eliminera skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor en väldigt viktig grundpelare för oss.
I dag drabbas människor med låg socioekonomisk position i större utsträckning av ohälsa. De uppger ofta att de har ohälsosamma levnadsvanor och sämre förutsättningar för hälsa. För kvinnor i den gruppen har medellivslängden till och med sjunkit mellan åren 2006 och 2021. Det är allvarligt.
Samtidigt har den ekonomiska standarden sjunkit, vilket också kan påverka hälsan. Det är nära sju års skillnad i förväntad medellivslängd mellan personer med förgymnasial och personer med eftergymnasial utbildning. Det är något att fundera på.
Bland barn till personer med förgymnasial utbildning lever mer än ett av fem i en ekonomisk situation där inkomsterna under flera år inte har räckt till det nödvändigaste. Mer än 60 procent i gruppen klarar inte gymnasieexamen, och det, herr talman, blir ett folkhälsoproblem. Det påverkar framtida möjligheter till god hälsa. Man ärver inte bara miljarder, utan man ärver också sitt utanförskap som inte handlar om etnicitet utan om klass.
Den SD-beroende regeringen har tyvärr gjort att det har blivit svårare. Det innebär att det kommer att bli försämrad folkhälsa. Vi har en extremt hög arbetslöshet just nu, och det oroar mig oerhört. Det är väldigt långa köer för barn att få reell hjälp med psykisk ohälsa. Det finns alldeles för få ingångar, och det finns alldeles för lite personal. Bostadsmarknaden har man under de här åren lyckats göra ännu sämre än vad den var. Det här förbättrar inte folkhälsan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa
Tack vare framsteg i forskningen inom psykiatrin vet vi i dag att tidiga stödåtgärder och psykosociala åtgärder kan förbättra den psykiska hälsan för unga även senare i livet. Ungdomsmottagningar är viktiga aktörer för att tidigt upptäcka missbruk, beroende och psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningarna har hög trovärdighet hos unga personer, men de behöver uppgraderas. De är alldeles för olika och har olika status beroende på var i landet man bor. Därför vill vi att regeringen initierar en översyn av ungdomsmottagningarnas uppdrag i syfte att förtydliga det och inkludera beroende och psykisk ohälsa i uppdraget. Jag lyfter reservation 16, herr talman.
Det nationella vaccinationsregistret, NVR, är ett hälsodataregister som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Rapportering till registret är obligatorisk. Enligt lagen måste vårdgivare rapportera alla vaccinationer som ges inom det nationella vaccinationsprogrammet, exempelvis covid-19-vaccin, vaccin mot pneumokocker för riskgrupper och annat som är obligatoriskt.
Vi anser att även andra typer av vaccinationer bör ingå i detta register. Det kan handla om vaccinationer man tar inför resor och vaccinationer mot sjukdomar som inte omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Det finns en mängd aktörer i dag, ni vet, och ibland kan det vara svårt att hålla reda på när man senast fick TBE-vaccin, exempelvis, eller hur det står till när det gäller mässlingen. Det skulle underlätta om även dessa vaccinationer kom in i systemet - för individen men även för samhället, för att ge ökad kunskap om efterfrågan på olika vaccinationer. Därför vill vi att regeringen snabbutreder hur samtliga typer av vaccinationer - även vaccinationer inför resor och påfyllnadsvaccinationer - skulle kunna registreras i det nationella vaccinationsregistret, oavsett utförare.
Det största folkhälsoproblemet, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden, är övervikt och fetma. Förutom reella hälsorisker, som cancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, är fetma och övervikt också associerat med social stigmatisering, vilket kan leda till psykisk ohälsa. För barn och ungdomar med övervikt och fetma är risken väldigt stor att problemen följer med in i vuxen ålder.
I Sverige lider cirka 16 procent av befolkningen av fetma och drygt 50 procent av antingen övervikt eller fetma. Det är ganska maffiga siffror. Statistik visar att gruppen med eftergymnasial utbildning är mer fysiskt aktiv jämfört med dem som har gymnasial eller bara förgymnasial utbildning. Man behöver inte vara Nobelpristagare för att förstå vad detta handlar om.
Barns och ungas möjlighet att delta aktivt i föreningslivet begränsas i många fall av föräldrarnas möjlighet att betala för utrustning och terminsavgifter. När det gäller fritidskortet, som nu delas ut, är det jättebra att man, som en tidigare talare har sagt, kan knyta det till exempelvis åkkort, om man skulle behöva det; de flesta kanske inte har råd med bil.
Vi vill se en utredning för att ta fram förslag på insatser som krävs för att motverka ohälsosam övervikt och hjälpa dem som lider av det. Det behöver göras mycket mer.
TBE är en väldigt otäck sjukdom, som man kan skydda sig mot. Jag anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för att införa vaccin mot TBE som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet. Barn och vuxna som befinner sig i specifika områden som är särskilt drabbade av TBE behöver ha tillgång till vaccin till en lägre kostnad än i dag. Folkhälsomyndigheten utreder frågan om TBE-vaccination, och min förhoppning är att detta arbete skyndas på för att öka vaccinationsgraden mot TBE. I väntan på att ett särskilt vaccinationsprogram kommer på plats anser jag att ett högkostnadsskydd bör införas så att vuxna betalar högst 200 kronor per dos. För barn bör vaccinationen vara helt kostnadsfri. TBE-vaccin är i dag en klassfråga, och det går att göra något åt det.