Herr talman! Jag vill inleda med att tacka för ett gott samarbete med regeringen även i den här frågan. Man behöver inte måla upp någon oenighet där den inte finns. Precis som förra året är det ganska tydligt att det över partigränserna finns en bred enighet i de frågor som behandlas i betänkandet, vilket är ett gott besked till alla där ute som brinner för folkhälsopolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Jag ska försöka att inte upprepa så mycket av det kloka som redan har sagts, utan i stället ägna mitt anförande åt ämnet psykisk ohälsa, vilket kanske är det mest alarmerande och påtagliga problem inom området som vi behöver tackla här och nu.

Låt mig ge en liten lägesbild. Antalet självmord minskar inte tillräckligt. Varje år tar cirka 1 200 personer i Sverige sitt liv. Alla i kammaren har nog koll på statistiken, men jag tycker att det är värdefullt att påminna om siffran varje gång man får tillfälle. Det är viktigt att upprepa att det handlar om 1 200 personer.

Det är också allt fler som upplever psykisk ohälsa. Ökningen är störst bland kvinnor. När det gäller självmord är det flest män, men upplevd psykisk ohälsa drabbar oftare kvinnor. Varje år tar cirka 1,2 miljoner ut antidepressiva läkemedel, vilket i sig bär med sig en rad olika konsekvenser. Man kan kalla det här masskonsumtion, och det är ett tydligt tecken på att något är riktigt fel.

Det är därför välkommet att regeringen och Sverigedemokraterna har kunnat presentera en ny långsiktig strategi för psykisk hälsa, vilket nämnts tidigare i debatten. Initialt berörs 25 myndigheter, och varje myndighet ska konkretisera och återrapportera vad de ska göra. I strategin finns en handlingsplan som ytterligare konkretiserar 50 åtgärder som ska genomföras. Som vi nämnde på presskonferensen där strategin presenterades är detta väldigt ambitiöst, men det är också realistiskt. Flera av åtgärderna är redan påbörjade.

Det rör sig om alltifrån konkreta budgetsatsningar för att exempelvis korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin och öka resurserna för suicidprevention i civilsamhället till utredningar och kunskapssammanställningar om exempelvis äldres psykiska hälsa, ofrivillig ensamhet och hälsoeffekterna av digital medieanvändning, något som också är väldigt aktuellt.

Vi är självfallet väldigt stolta över den nationella strategin och den nämnda handlingsplanen, men både Sverigedemokraterna och regeringen kommer att fortsätta prioritera området och fatta ytterligare beslut om åtgärder för att stärka arbetet med psykisk hälsa.

När vi ändå talar om psykisk hälsa vill jag nämna hur viktigt det är att vi nu har återupprättat den nationella stödlinjen. Vi sverigedemokrater har konsekvent drivit på för det här, och vi är nu mycket glada och stolta över att den äntligen är på plats igen. Det är ett viktigt steg för att stärka stödet för dem som kämpar med psykisk ohälsa och deras anhöriga.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag nämna något som är nytt i Sverigedemokraternas kommittémotion för i år, nämligen förslaget om en strategi för stressrelaterad ohälsa.

Stress är ofta en avgörande riskfaktor för psykisk ohälsa och kan få både direkta och indirekta konsekvenser. Den kan bidra till depression och sömnbesvär och i svåra fall även leda till utmattningssyndrom och ett kroniskt nedsatt hälsotillstånd. Då blir det nästan överflödigt att tala om effekten på livskvaliteten, även om det inte är något medicinskt.

Särskilt oroande är att stressnivåerna är högst bland unga. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav 37 procent av unga kvinnor för några år sedan att de kände sig ganska eller till och med mycket stressade. Skolbarn uppger också oftare än andra att de är stressade, vilket är en trend som ingen av oss kan eller vill ignorera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Sverigedemokraterna ser det här som ett särskilt problem att adressera. Eftersom vi lever i ett ständigt föränderligt samhälle, där kraven på individen ökar och inte alltid är helt glasklara, anser Sverigedemokraterna att det är nödvändigt att utreda de bakomliggande orsakerna till stress och presentera realistiska åtgärder för att hantera problemet. En sådan utredning skulle kunna inkludera faktorer som arbetsmiljö, stadsplanering med fokus på grönområden och lugna miljöer, möjligheten till fysisk aktivitet samt den negativa påverkan av exempelvis reklam och sociala medier.

Som ni förstår spiller frågan över på andra politikområden. Det är lite lustigt med det här betänkandet; det är samtidigt både väldigt brett och ganska smalt. Men man måste börja någonstans, och vi tycker att folkhälsopolitiken är en lämplig plats.

Med full respekt för att frågan tangerar den om existentiell hälsa, som det som bekant pågår ett arbete om, beklagar vi att vår motion om en strategi mot stressrelaterad ohälsa har avslagits, men vi kommer att fortsätta driva frågan framåt i olika format.

Precis som vid all psykisk hälsa handlar det här om livet, och vi ser såklart friska och välmående medborgare som en vinst för såväl individ som samhälle.

Jag står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar i dag endast bifall till reservation 15, som handlar om en strategi mot stressrelaterad ohälsa.