Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vi ska i dag debattera betänkandet gällande folkhälsan. Folkhälsa är ett område som politiskt ofta hamnar i skymundan. Politiken har många förslag för att förbättra sjukvården och människors tillgång till den, men det är svårare att få till breda politiska initiativ för att stärka folkhälsan. Detta är något som Kristdemokraterna vill och driver på för att ändra på.

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa hos hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det hörde vi också tidigare.

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport om folkhälsan i Sverige 2024 har hälsan i stort blivit bättre. Vi lever längre, och färre dör i förtid. Andelen som uppger att de har god hälsa uppgår till 70 procent, och det har inte ändrats nämnvärt. Många mår alltså bra, vilket är glädjande i sig.

Herr talman! Alla grupper har dock inte en positiv utveckling gällande folkhälsan. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport har medellivslängden för kvinnor med förgymnasial utbildning sjunkit med cirka ett halvt år. Inte heller har förekomsten av förtida dödsfall förbättrats. Det finns en ojämlikhet i medellivslängd mellan dem med kortast och dem med längst utbildning, och den har ökat till drygt sex år bland män och nästan sju år bland kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Vi når alltså inte det övergripande folkhälsopolitiska målet att sluta hälsoklyftorna. Mer behöver göras. När det gäller det folkhälsopolitiska målet omfattar det åtta områden, där det första handlar om det tidiga livets villkor. Att göra mer för folkhälsans goda utveckling bland barn är mycket viktigt. Därför spelar regeringens satsning på ett fritidskort stor roll. Det kommer att nå barn och unga.

Herr talman! Vi kristdemokrater är stolta över att regeringen genomför vårt förslag om ett fritidskort. Det är en historisk satsning på aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjlighet att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Det blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa. Det ska införas under 2025, och medel avsätts årligen för ändamålet.

Regeringen har sedan den tillträdde genomfört flera satsningar för att stärka folkhälsan och minska hälsoklyftorna i samhället. Jag ska nämna fem exempel.

För det första: En nationell samordnare ska stärka det suicidpreventiva arbetet, och vi har tillsatt en utredning som ska granska suicid och brister i samhällets skyddsnät samt inrättat en ny nationell stödlinje.

För det andra presenterades nyligen förslag på en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Det är första gången beslut har fattats om en nationell och långsiktig svensk strategi inom detta område.

För det tredje: Regeringen har gett i uppdrag till en utredare att föreslå hur nuvarande uppföljningssystem för folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att den kompletteras med hälsoekonomiska analyser.

För det fjärde har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa i folkhälsopolitiken. Forskningen visar att god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter.

För det femte: Vi gör även gemenskapsfrämjande satsningar mot ofrivillig ensamhet. Det handlar om att förebygga ofrivillig ensamhet genom ökade medel till kommunerna för hälsosamtal med äldre, genom att engagera näringslivet i arbetet samt genom att ta fram en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet.

Mycket görs alltså i regeringen eller är på gång, och vi är glada för detta. Samtidigt finns det mer att göra, och vi kristdemokrater kommer att fortsätta att prioritera folkhälsoarbetet för att stärka folkhälsan i hela befolkningen.