Herr talman! Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Det är ett väldigt ambitiöst mål. Tyvärr kan vi konstatera att det arbetet inte går särskilt bra, i alla fall inte i den del som handlar om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna.

Vi vet att folkhälsan påverkas av en rad faktorer som levnadsstandard, utbildningsnivå, levnadsvanor och tillgång till hälso- och sjukvård. I Sverige har vi på många sätt ett bra utgångsläge och goda förutsättningar för hälsa. Men vi lever i en tid när klyftorna ökar allt snabbare, inte minst när det gäller olika aspekter av levnadsstandard.

SCB konstaterade i en analys nyligen att andelen av befolkningen som lever i materiell och social fattigdom i dag är 6 procent. Det är en ökning med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023. Det innebär att drygt en halv miljon svenskar lever i fattigdom. Många av dem är kvinnor.

Enligt SCB har i dag 57 procent av Sveriges ensamstående mammor svårt att klara en större oförutsedd utgift. Det är ingen överraskning för någon. Larmrapporterna har duggat tätt de senaste åren om familjers och ensamståendes ekonomiska utsatthet i Sverige, från både offentliga aktörer och civilsamhället.

Vi vet att det finns ett starkt samband mellan ekonomisk utsatthet och ohälsa. Det är väl belagt i både svensk och internationell forskning. Det finns också ett starkt samband mellan inkomst och medellivslängd, där de med lägre inkomster har kortare medellivslängd än de med högre inkomster.

Medellivslängden i Sverige ökar för befolkningen som helhet. Men i vissa grupper går utvecklingen åt fel håll; medellivslängden minskar. Allra mest minskar den för ensamstående kvinnor födda i Sverige med förgymnasial utbildning. Hårdraget är det inte bara så att en majoritet av de ensamstående mammorna inte klarar oförutsedda utgifter. De dör också i förtid.

Dessa utmaningar löser vi inte med dagens betänkande. Det politiska ansvaret för människors livsvillkor är spritt över flera politikområden, över flera av riksdagens utskott och över flera av regeringens departement.

Det handlar om utbildningsfrågor och om att var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg och riskerar en tuff start på vuxenlivet och yrkeslivet.

Det handlar om arbetsmarknadsfrågor och att vi i dag har den högsta arbetslösheten på tio år, bortsett från under pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Det handlar om socialförsäkringssystemet och om att allt fler får allt svårare att klara sig på dagens ersättningsnivåer när priser och avgifter rusar i höjden.

Det handlar även om tillgången till sjukvård och läkemedel. Vi ser att många inte har råd att hämta ut sina läkemedel, och många är oroliga att de kommer att bli fler när regeringen nu genomför en kraftig försämring av högkostnadsskyddet för läkemedel.

Herr talman! Det förslag vi har på bordet i dag handlar om folkhälsa ur ett betydligt snävare perspektiv. Det handlar om det folkhälsopolitiska ramverket, smittskydd, vaccinationer, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa. Det är förstås också väldigt viktiga frågor. Sammanfattningsvis är Socialdemokraternas ståndpunkt i de här frågorna att Sverige behöver en ny, bred strategi för psykisk hälsa. Socialdemokraterna välkomnar regeringens initiativ på det området.

Vi vill att Sverige ska få ett samlat, nationellt vaccinationsregister där svenskarna och sjukvården får gemensam överblick över vilka vaccinationer man har tagit - och inte har tagit - genom livet. Vi menar också att TBE bör läggas till i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Vi menar att det behövs fler insatser för ökad fysisk aktivitet i alla åldrar. Fritidskortet för barn och ungdomar som regeringen vill införa måste kunna användas i kollektivtrafiken. Annars är risken stor att många barn inte kommer att kunna utnyttja sitt fritidskort på grund av att de inte har råd att ta sig dit där aktiviteterna sker.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 4, som handlar om att vaccination mot TBE ska läggas till i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Jag gör det för att det är ett tydligt exempel på de växande klyftorna i dagens Sverige. Vissa barn har föräldrar som har råd att betala för de dyra TBE-vaccinationerna. Andra barn, som inte har föräldrar som har råd, löper större risk att bli allvarligt sjuka om de vistas i natur där det finns fästingburen TBE. Så kan vi inte ha det. Sverige kan bättre än så här.

(Applåder)