Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om sänkt skatt på öl från oberoende småbryggerier. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för en blomstrande och innovativ del av Sveriges näringsliv: våra små och oberoende bryggerier.

Sverigedemokraterna har sedan 2020 drivit frågan om en differentierad alkoholskatt för småbryggerier, och nu står vi, inte en dag för tidigt, tillsammans med regeringen här i kammaren med en proposition om just detta.

Att vara ett litet bryggeri i Sverige i dag innebär att man verkar på en marknad som domineras av större aktörer med betydligt större resurser. Dryckesbranschen kan, lite generaliserande, anses vara en processindustri där skalfördelarna med stora produktionsvolymer är enorma.

Samtidigt vet vi att småbryggerier spelar en roll för både lokal ekonomi och lokal kultur. Min partigrupp har de senaste åren besökt flera svenska småbryggerier, och det har varit fantastiskt att själv få se med vilken entusiasm och yrkesstolthet man driver sitt bryggeri. De bidrar också med innovation, kreativitet och unika produkter som konsumenterna verkligen uppskattar.

Dessa bryggerier är också ofta starkt förankrade i sina lokalsamhällen, där de skapar arbetstillfällen och bygger en känsla av stolthet över den lokala produktionen. Men det är ingen hemlighet att konkurrensen är tuff och att ekonomin för många småbryggerier är ansträngd. År 2024 var ett dystert år, då flera småbryggerier gick i konkurs, tvingades lägga ned eller helt enkelt lades i malpåse i väntan på bättre tider.

Inflation, räntehöjningar, prishöjningar på råvaror och lägre ekonomiska marginaler för konsumenter är några av de bördor som drabbat näringen. Den tidigare regeringens beslut om förtida nedmontering av planerbar kraftproduktion, som stundom har gett skyhöga elpriser, särskilt i elhandelsområde 4, har också inneburit enorma påfrestningar inte bara för bryggerinäringen utan för hela det svenska näringslivet.

Samtidigt har svenska producenter av alkoholhaltiga drycker tvingats jobba i motvind när det gäller politiken. Sverige har ett flertal regler och en politik som kanske inte alltid gynnar svensk produktion och konsumtion av dessa varor, många gånger av goda anledningar. Men nu tycker vi att det är dags att förbättra förutsättningarna för de producenter och varor som i mycket liten utsträckning har en negativ inverkan på folkhälsan eller annan social problematik som överkonsumtion av alkohol kan föra med sig.

Med detta förslag tar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen fasta på en möjlighet som finns inom EU:s alkoholskattedirektiv, nämligen att ge mindre och oberoende ölproducenter sänkt alkoholskatt. Det är en möjlighet som nästan alla andra EU-länder redan har valt att utnyttja, och nu är det dags för Sverige att följa efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Som en tidigare talare sa är det bara Sverige och Spanien som inte har använt undantaget. Anledningen till att Spanien inte gjort det är att deras alkoholskatt är ungefär en tiondel av den svenska, vilket hade gett administrativt merarbete snarare än stöd till bryggerierna.

Som tidigare sagts får skattenedsättningen enligt EU:s regelverk inte understiga 50 procent av standardskattesatsen, och den får inte tillämpas på företag med en årsvolym som överstiger 20 miljoner liter öl. Företaget måste också vara oberoende från andra större aktörer.

Sverigedemokraternas och regeringens förslag sätter en övre gräns för när man kan omfattas av skattenedsättningen, och den går vid en årsproduktion på 3 miljoner liter öl. Det är en nivå som tydligt utesluter storskalig industriell produktion men som samtidigt ger de mindre bryggerierna möjlighet att växa utan att omedelbart förlora den fördel de fått genom nedsättningen.

Med tanke på att EU:s gräns är 20 miljoner liter kan man tycka att vårt förslag om 3 miljoner är snålt, men då 97 procent av Sveriges ölproducenter har en produktionsvolym som understiger en halv miljon liter öl och de därmed kvalificerar sig för den maximala skattereduktionen på 50 procent skapar vi ändå bättre ekonomiska förutsättningar för nästan samtliga småbryggerier att skala upp sin produktion, utveckla nya produkter och nå fler kunder.

Som kuriosa kan man också ha i åtanke att endast 1 procent av de svenska ölbryggerierna har en årsvolym som överstiger 3 miljoner liter öl per år, men samtidigt står denna enda procent av bryggerierna för hela 95 procent av den totala volymen av svensk ölproduktion.

Herr talman! Tvärtemot vad man kan lockas att tro är denna reform också väl genomtänkt när det gäller folkhälsan. Som jag påpekade tidigare har Sverigedemokraterna och regeringen precis konstaterat att småbryggerier står för en mycket liten del av den totala alkoholförsäljningen i Sverige och att deras öl dessutom finns i de övre prissegmenten.

Det är därför osannolikt att en skattenedsättning för dessa aktörer skulle leda till någon märkbar ökning av totalkonsumtionen av öl eller få några märkbara negativa effekter på folkhälsan. Det är en balanserad och ansvarsfull åtgärd som både främjar näringslivet och låter oss hålla fast vid vår svenska alkoholpolitik.

Herr talman! Visst kommer förslaget att innebära en mindre administrativ börda för såväl bryggerierna som Skatteverket, men då bryggerierna redan i dag rapporterar sina volymer till just Skatteverket, för att tillbörlig alkoholskatt ska betalas in, har Skatteverket redan de uppgifter som behövs för att avgöra vilken nivå av skattereduktion som småbryggerierna kvalificerar sig för.

Dessutom har Skatteverket redan i dag rutiner och uppgifter för att utfärda intyg om småskalig produktion av alkoholhaltiga drycker. Om en svensk småskalig dryckesproducent vill exportera sina produkter till ett annat EU-land som redan tillämpar EU:s möjlighet till skattereduktion för småproducenter måste producenten ansöka om ett intyg från Skatteverket om hur många liter öl man producerat föregående år eller planerar att producera innevarande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Herr talman! Detta förslag är inte bara en reform för småbryggeriernas bästa. Det är också en reform för hela Sveriges näringsliv. Genom att stötta dessa små företag skickar vi en tydlig signal om att innovation, kvalitet och lokalt entreprenörskap är värden som vi värnar.

Vi stärker svensk bryggeritradition och skapar förutsättningar för att fler svenska produkter ska kunna nå marknaden, både här hemma och internationellt.

Den föreslagna reformen, vilken kommer att träda i kraft den 1 juli i år, är ett välkommet steg mot att göra Sverige till en ännu bättre plats för företagande och innovation.

Jag är övertygad om att förslaget, tillsammans med Sverigedemokraternas och regeringens kommande förslag om möjligheten till gårdsförsäljning, kommer att ge våra småbryggerier en välbehövlig skjuts framåt och samtidigt berika Sveriges dryckeskultur, besöksnäring och lokalsamhällen.

Med detta, herr talman, vill jag med emfas yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.