Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige befinner sig i en tid av förändring. Det är glädjande att se hur regeringen aktivt stärker vårt lands konkurrenskraft på flera fronter med sikte på en mer rättvis och hållbar framtid. I denna förändringsprocess spelar rätt utbildning, livslångt lärande och arbetsmarknadens behov av kompetens en central roll.

Regeringen arbetar aktivt för att säkerställa att vårt studiestödssystem är modernt och inkluderande och att det möter både individens och samhällets behov.

Därför vill jag inleda mitt anförande med att framhålla vikten av ett starkt och inkluderande studiestödssystem. Vi kristdemokrater är stolta över att Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. Den här regeringen stärker det steg för steg. Stödet ger möjlighet till utbildning oavsett ekonomisk bakgrund och är en garant för jämlikhet och social stabilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Samtidigt finns det alltid områden där vi kan bli bättre. Därför har regeringen aviserat en översyn av studiestödet för att säkerställa att det är anpassat till dagens utbildningssystem och arbetsmarknad.

Grunderna i dagens studiestödssystem har funnits sedan 2001. Sedan dess har ingen större översyn genomförts. Förändringar har dock gjorts, och nya stöd har kommit till. Det gläder mig som kristdemokrat att regeringen nu genomför en omfattande översyn av hela studiestödssystemet, då studiestödet också ska bidra till ökad genomströmning vid högre utbildning. Detta är en både nödvändig och välkommen åtgärd för att höja kvaliteten inom högre utbildning som stärker Sveriges konkurrenskraft.

Universitet och högskolor är nav för excellens, spetskompetens och avancerad kunskap som vi vet driver utvecklingen inom både näringsliv och offentlig sektor. Genom utbildningar och forskning av hög kvalitet kan vi stärka välfärden, främja tillväxt och återta vår position som en forskningsnation i världsklass.

I en tid av stora förändringar på arbetsmarknaden med ett växande behov av vidareutbildning är reformer som omställningsstudiestödet avgörande. Detta stöd spelar en central roll i att möjliggöra karriärbyten, stärka kompetens och bidra till arbetsmarknadens utveckling på nya sätt.

Herr talman! Vi är medvetna om de initiala utmaningarna vid implementeringen av stödet. Regeringen har agerat snabbt genom att tillföra ökade resurser till CSN för att korta handläggningstiderna och införa regelförenklingar som effektiviserar processen. Dessa insatser har nu skapat goda förutsättningar för att stödet ska nå de personer som uppfyller kriterierna och behöver det mest.

Jag vill också lyfta fram regeringens arbete med att fasa ut och helt avveckla studiestartsstödet, ett stöd som har till syfte att stärka möjligheterna för kortutbildade utan gymnasiebehörighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Trots goda intentioner visar Riksrevisionens rapport att många av dem som fått stödet inte tillhör den prioriterade målgruppen. Men, herr talman, jag vill försäkra att dessa grupper inte hamnar i kläm. Det finns redan andra ekonomiska stöd tillgängliga för arbetssökande med kort utbildning som också kan hjälpa denna målgrupp att ta steget in på arbetsmarknaden.

Herr talman! Det är vårt ansvar som politiker att säkerställa att det stöd vi ger används på rätt sätt och når den målgrupp som stödet är avsett för. Avvecklingen av studiestartsstödet är ett viktigt steg för att säkerställa att statens resurser - alltså skattebetalarnas pengar - används effektivt och rätt.

Jag vill även lyfta fram våra folkhögskolor som en särskilt viktig aktör. Folkhögskolorna är bäst anpassade för en bred målgrupp, men de har en särskild styrka i att möta behov hos personer som behöver alternativa vägar till utbildning. De har en unik förmåga att vara snabbfotade och anpassa sina utbildningar efter samhällets och arbetsmarknadens behov. För många som inte har fullgjort gymnasiet eller som behöver omskola sig erbjuder folkhögskolan en möjlighet till en ny start och en väg till arbetsmarknaden.

När jag nu lyfter folkhögskolorna, herr talman, ser jag med oro på att unga mellan 18 och 20 år som väljer eller vill välja att studera på folkhögskola i dag inte har rätt till studiestöd. Jag har mött ungdomar som står med det dilemmat. Det skapar onödiga hinder för ungdomar som ser folkhögskolan som ett passande utbildningsval.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag tänker att det skulle vara intressant att titta på om studiestödet ska kunna erbjudas dem som antas till folkhögskolan redan från 18 års ålder. En sådan reform skulle stärka folkhögskolornas roll och möjliggöra för fler unga att snabbt ta igen förlorad utbildning och påbörja sin resa mot arbetslivet.

Folkhögskolan är också en viktig utbildningsform för personer med funktionsnedsättning. Därför har den här regeringen stärkt resurserna till det särskilda utbildningsstödet för att underlätta studier på folkhögskola.

Det vidtas flera åtgärder av den här regeringen för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En insats är ett förstärkt stöd till föräldrar som behöver teckenspråksutbildning - 1 miljon kronor per år har tillskjutits för att man ska kunna utöka antalet undervisningstimmar i teckenspråk till föräldrar.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag understryka att vårt utbildningssystem är en investering i Sveriges framtid. Genom att stärka och modernisera studiestödet skapar vi bättre förutsättningar för fler att utbilda sig och komma i jobb. Ett studiestödssystem som är flexibelt, hållbart och anpassat efter både individens och arbetsmarknadens behov är en grundförutsättning för vår framtida tillväxt och välfärd.

Med det, herr talman, vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)