Herr talman! Vänsterpartiet har ett mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning. Med tanke på att vi har en regering som gärna vill prata om hur viktigt det är att människor ska komma i arbete är det märkligt att Sverige nu har en arbetslöshet som är den högsta på tio år och att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU.

En frånvaro av tydliga arbetsmarknadspolitiska insatser, en nedmonterad och privatiserad arbetsförmedling och en politik om den negativa arbetslinjen - att försvåra livet för den som inte arbetar - har visat sig ha en negativ effekt på arbetslösheten. Nu är det viktigt att det görs en omfattande satsning på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.

En växande andel av de arbetslösa tillhör den grupp som saknar en grundskole- eller gymnasieutbildning. En viktig utbildnings- och arbetsmarknadsinsats som regeringen då kan göra är att använda studiemedelssystemet för att göra det möjligt för de här individerna att utbilda sig så att de får ökade chanser att få ett jobb på arbetsmarknaden.

I dag finns möjligheten för den som är arbetslös att få studiestartsstöd.

Studiestartsstödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att läsa in en gymnasieutbildning och på så sätt stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet vill att fler ska kunna ta del av studiestartsstödet men också att stödet ska förbättras. I dag gäller samma regler vid sjukdom som för den som har studiemedel, det vill säga att det inte är möjligt att vara deltidssjukskriven och studera på halvtid med studiestartsstöd. Detta kan orsaka stora problem för personer med långvariga eller kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar att fullfölja sina studier. Det utestänger också många från att ta del av studiestartsstödet för att börja studera. Därför vill Vänsterpartiet att studerande med studiestartsstöd ges möjlighet till deltidssjukskrivning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Möjligheterna för studerande med studiestartsstöd att få bostadsbidrag skiljer sig från motsvarande möjlighet för studenter med studiemedel. Vänsterpartiet vill att rätten till bostadsbidrag med studiestartsstöd ska regleras så att den blir likvärdig motsvarande rätt för studenter med studiemedel.

Det nuvarande kravet på sex månaders arbetslöshet under en ettårsperiod för att få studiestartstöd riskerar att skapa inlåsningseffekter i arbetslöshet och begränsa möjligheterna till snabba utbildningsinsatser. Vi anser därför att arbetslöshetsvillkoret bör lättas upp.

Att förbättra studiestartsstödet för att möjliggöra för fler arbetslösa att utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden är ett bättre alternativ än regeringens alternativ, som är att avveckla stödet helt. Regeringen har beslutat att avveckla studiestartsstödet från 2026, vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för tusentals individer med kort utbildningsbakgrund som behöver ta sig upp på arbetslinjen. Vad hände med arbetslinjen, regeringen?

Beslutet grundar sig på att det, enligt regeringen, finns tydliga indikationer på att stödet inte går till avsedd målgrupp. I Riksrevisionens granskningsrapport framkommer det att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning och att det finns en risk för felaktiga utbetalningar. Men hör och häpna - orsaken ligger i hur stödet har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Det är vad Riksrevisionens granskningsrapport säger.

Problemet ligger alltså inte i stödet i sig utan i hur de aktörer som jag nyss nämnde har hanterat och administrerat stödet. Riksrevisionen skriver bland annat att Arbetsförmedlingen brister i sin anvisning, det vill säga att anvisningar riktas till personer som inte kan få stödet. Riksrevisionen konstaterar vidare att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan dem, kommunerna och andra utbildningsaktörer såsom folkhögskolorna när det kommer till individer som har behov av studiestartsstödet.

Regeringen kritiseras för bristande styrning och för att regelverken för individens försörjning vid reguljära studier är komplicerade. Därför ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och regeringen att skärpa hanteringen av stödet, inte avveckla det.

Det är allvarligt att den offentliga förvaltningen misslyckas så stort med att nå rätt personer. Regeringen borde i stället reformera och förbättra studiestartsstödet. Om stödet avskaffas, vilka alternativ finns det för den arbetslösa gruppen? Det omställningsstöd som diskuteras riktar sig inte till dem som behöver kompletterande eller grundläggande utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Ska de lämnas åt sitt öde, herr talman?

Regeringen behöver ta ansvar och förbättra studiestartsstödet i stället för att avveckla det. Detta är en liten del av studiemedelssystemet, men för de individer det berör är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv. Regeringen bör därför låta genomföra en utvärdering av studiestartsstödet för att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt för att de som tar del av det ska kunna uppnå grundskole- och/eller gymnasiekompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 8.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag nämna en sista viktig politisk reform för att säkerställa den framtida bemanningen på landsbygden - alltså riktig politik som riktar sig till landsbygden.

Den demografiska utvecklingen på landsbygden kommer att leda till att personalförsörjningen inom de offentliga välfärdstjänsterna på landsbygden sätts under press, och det blir bara värre med den SD-ledda regeringen. Det handlar i första hand inte om att specifika kompetenser saknas utan om att arbetskraftsutbudet är för litet. Detta berör framför allt tjänstenäringar, välfärdsyrken samt bygg- och anläggning. Små och medelstora företag i landsbygdskommuner hindras mer av brist på lämplig arbetskraft än små och medelstora företag i övriga kommuntyper.

Det kommer att råda brist inom flera av välfärdens yrkeskategorier. Framför allt beräknas bristen på omvårdnadspersonal bli stor. Det handlar främst om en ökad efterfrågan inom äldreomsorgen, och den utvecklingen drivs av att andelen äldre ökar.

Vi ser även hur arbetet med klimatomställningen kommer att kräva nya insatser för kompetensförsörjningen på landsbygden. I vissa landsbygdskommuner står de gröna näringarna för 10 procent av den totala sysselsättningen, och kompetensbehoven inom sektorn är höga. Svensk Vindkraft räknar exempelvis med att det saknas 100-150 vindkraftstekniker per år.

Ett sätt att öka intresset för att bosätta sig på landsbygden är att göra som i Norge och införa avskrivning av studiemedel för personer som har högskoleexamen eller som påbörjar arbete inom bristyrken i områden där det råder rekryteringsproblem. Därför anser Vänsterpartiet att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att utforma en modell där delar av studielånet avskrivs för personer som erhåller högskoleexamen och/eller påbörjar arbete inom bristyrken i glesa landsbygdskommuner.

Jag yrkar dock inte bifall till någon ytterligare reservation utan ämnar bara lämna den informationen till protokollet.

(forts. § 14)