Fru talman! I betänkandet om associationsrätt behandlas, som ni säkert hör, en hel del olika frågor. Själv hade jag i dag tänkt tala om företags hållbarhetsredovisningar, en fråga som inte blivit mindre aktuell när högerpartierna i EU-parlamentet nu öppnat för att ändra och försvaga denna lagstiftning strax efter att den beslutats och är i färd med att implementeras.

Jag tror att alla vi som sitter här vet att vi befinner oss i en tid när åtgärder för att minska klimatutsläppen för att klara Parisavtalets mål blir mer och mer brådskande. Samtidigt har vi populistiska politiker som gör allt för att i stället få det att se ut som att vi har all tid i världen för omställning och att många politiska beslut bara införts för att öka regelkrånglet. Så är det naturligtvis inte.

En stor del av Sveriges klimatpåverkan kommer från våra konsumtionsutsläpp. Industrin står för en stor del av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp och behöver ställa om till fossilfrihet, ju förr, desto bättre. Industrins klimatomställning i Sverige är till nytta såväl för klimatet som för svensk konkurrenskraft och Sveriges ekonomi, och den bidrar till samhällsutveckling i hela landet. Genom en snabb omställning av svensk industri bidrar vi i Sverige starkt till världens förutsättningar att kunna nå Parisavtalet, inte minst genom ny grön teknikutveckling. Företag som i dag går före ska inte behöva straffas ut av miljösämre alternativ.

Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion som uppstår i andra länder kan minskas genom minskad konsumtion av den typen av varor, genom konsumtion av motsvarande varor med lägre utsläpp eller genom minskade utsläpp från produktionen av dessa varor i andra länder. Sverige har genom sitt medlemskap i EU ett stort inflytande över politik som kan stimulera klimatomställning i andra länder inom EU och utanför EU genom globala värdekedjor.

Ansvaret för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ska inte ensidigt läggas på den enskilda konsumenten. Därför är det centralt att Sverige använder sin röst i EU till att verka för ett EU-regelverk som syftar till att förstärka företagens klimatomställning - inte minst genom företagens hållbarhetsredovisning, en redovisning som behöver omfatta hela värdekedjor och alla företag och sektorer inklusive finanssektorn.

Den 1 juli 2024 trädde nya regler om företagens hållbarhetsrapportering i kraft. Vi debatterade detta här i kammaren i maj 2024.

Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillförlitlig och jämförbar information från företag om miljö, samhällsansvar och styrning. Rapporteringen ska bidra till hållbara investeringar och dessutom underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden. Det är själva ramarna.

Lagstiftningen är också till för att skapa fördelar för enskilda företag. Rapporteringen kan underlätta finansiering och skapa medvetenhet om möjligheter kopplade till hållbarhet.

Näringslivet efterfrågar långsiktighet samt tydliga regler och ramar för arbetet med hållbarhet och fossilfrihet. Detta blir enklare med ett gemensamt regelverk som gäller i hela EU, vilket ger företag rättvisa villkor på den europeiska marknaden. Lagstiftningen syftar också till att driva på den gröna omställningen.

Associationsrätt

Lagstiftningen har börjat implementeras. Först ut är företag med mer än 500 anställda, och nästa år kommer lagstiftningen att även omfatta små och medelstora företag.

När vi tidigare har debatterat denna lagstiftning i kammaren har flera ledamöter från Tidöpartierna lyft en kraftig oro för att rapporteringen skulle bli krånglig och byråkratisk och sagt att den därför borde hållas på en miniminivå. Det är inte alltid enkelt när lagstiftning ändras eller när nya krav införs. Det finns mycket man kan behöva tänka på, och rutiner kan behöva ändras. Det behöver dock inte innebära att lagstiftningen i sig inte är gynnsam för det enskilda företaget.

Vi har föreslagit att vi ska stötta små och medelstora företag i arbetet med att införa hållbarhetsredovisning. När det förslaget nu behandlas vill inte utskottet föreslå något initiativ om att stötta dessa företag. Inte heller vill man verka för ett EU-regelverk som syftar till att förstärka företags hållbarhetsredovisning och klimatomställning.

Vi behöver alla ta ansvar för att strukturera en klimatomställning. Alla behöver göra sin del. Staten är en viktig nyckel för att möjliggöra en snabb klimatomställning och måste ta en aktiv roll för att hjälpa de företag som behöver stöd i arbetet.

Små och medelstora företag kan behöva stöd i arbetet med implementering, och jag anser att det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ för att ge företagen ett sådant stöd.

Därför vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 11 om företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)