Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom ett betydande antal av utskottets förslag om att avslå motioner på associationsrättens område, i huvudsak med hänvisning till redan pågående beredning av reformförslag i Regeringskansliet.

I allt väsentligt är det alltjämt den tidigare, Sledda regeringens arbete på området som tas vidare av regeringen Kristersson. Hittills under mandatperioden kan nämnas digitala bolags- och föreningsstämmor, näringsförbud till följd av förbud mot att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat och avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original. Det är en välkommen modernisering av redovisningsreglerna som nu gäller även för oss riksdagsledamöter.

Det är naturligtvis i grunden bra för Sverige att det råder bred enighet här i riksdagen om att associationsrättsliga frågor om bolagsformer, bolagsstyrning, bokföringsregler med mera bör utredas och beredas noga innan beslut om ny lagstiftning fattas. Dessutom uppfattar jag att det råder stor samsyn också om att associationsrätten måste utformas med ett flertal legitima ändamål i sikte. Några sådana ändamål är företagens behov av rimligt smidig administration, statens intresse av ordning och reda, bland annat i skatteuppbörden, och allmänhetens möjligheter att bevaka sina intressen som anställda, kunder eller leverantörer till exempelvis aktiebolag. Hit kan vi även räkna intresset av skydd mot utnyttjande av associationsformer såsom aktiebolag för kriminell verksamhet.

Associationsrätten är ett område för sans och balans, som de allra flesta politikområden.

Vi socialdemokrater har utfäst ett löfte om att konstruktivt och kritiskt granska förslag när de väl läggs på riksdagens bord och förutskickat att vi ska återkomma med egna initiativ under mandatperioden. Detta har vi gjort.

Ett viktigt område att växla upp insatserna inom är bekämpandet av ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt. Denna brottslighet undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och hotar de seriösa aktörerna på marknaderna. Dessa typer av brott är även nära knutna till annan kriminalitet inom såväl organiserad brottslighet som arbetslivskriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Vi socialdemokrater menar att regeringen bör vidta fler åtgärder som gör det svårare för de gängkriminella som i dagsläget använder företag som brottsverktyg. Vi har välkomnat, och konstruktivt bidragit till, att Bolagsverket nu har ett utökat uppdrag och verktyg för att hålla god ordning i sina register. Det är en viktig fråga.

Vi menar dessutom att regeringen bör återinföra revisionsplikten för fler - på sikt alla - aktiebolag, se över om fler brott ska leda till näringsförbud och höja kravet på minsta aktiekapital i aktiebolag.

Ekonomisk brottslighet genom företag är samhällsskadlig. Betydande skatteintäkter går förlorade för det offentliga, och enskilda drabbas av stora ekonomiska förluster. Vidare löper skötsamma näringsidkare och företagare risk att slås ut av konkurrenter som inte följer reglerna.

Förtroendet för företag och tilliten till samhällssystemet kan försvagas. Ekonomiska vinster som blir till med bolag som brottsverktyg finansierar också annan grov brottslighet. Den grova ekonomiska brottslighet som sker genom företag är att betrakta som systemhotande. En mångfald av åtgärder måste vidtas för att vända utvecklingen.

Den socialdemokratiska regeringen gav mot denna bakgrund i december 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter.

Utredningen överlämnade den 30 juni 2023 betänkandet Bolag och brott - några åtgärder mot oseriösa företag. Det har föranlett lagändringar, men den sedan länge debatterade frågan om minsta tillåtna aktiekapital har inte hanterats, fru talman.

Utredningen om bolaget som brottsverktyg hade bland annat i uppdrag att analysera reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag som en del av borgenärsskyddssystemet. Utredningen konstaterar att de successiva sänkningarna av kravet på minsta tillåtna aktiekapital har medfört att reglerna inte längre är ändamålsenliga. Regeringen meddelade också i lagrådsremissen att utredningsbetänkandets förslag till reformerade regler om tvångslikvidation av aktiebolag bereds vidare i Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det gedigna kunskapsunderlag som utredningsbetänkandet ger i frågan om aktiekapitalets storlek menar vi socialdemokrater att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en proposition om höjning av minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 2.

Fru talman! Avslutningsvis hoppas jag att civilutskottets viktiga arbete med associationsrätten även framöver ska präglas av det allvar som frågor om företagandets och civilsamhällets villkor, skattesystemets funktionssätt och kampen mot ekonomisk brottslighet förtjänar.