Protokoll 2024/25:63 Tisdagen den 28 januari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:323 om hälso- och sjukvårdslagen
Anf. 58 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Yasmine Bladelius har frågat mig hur jag ser på att sjukhus bryter mot vårdgarantin och därmed mot hälso- och sjukvårdslagen. Yasmine Bladelius har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att alla regioner följer vårdgarantin och inte gör olagliga prioriteringar av ekonomiska skäl. Yasmine Bladelius har slutligen frågat mig hur jag och regeringen avser att stötta regionerna för att säkerställa en hållbar ekonomisk situation som samtidigt möjliggör att vården ges i enlighet med lagstiftningens krav.

Jag vill inledningsvis framhålla att det är regionerna, som huvudmän för hälso- och sjukvården, som är ansvariga för en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. En ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård är dock en prioriterad fråga för regeringen, och flera insatser görs för att stödja regionerna i detta syfte.

De senaste åren har väntetiderna fortsatt att öka, och den lagstadgade vårdgarantin har sedan införandet 2010 aldrig uppnåtts i sin helhet. Jag ser allvarligt på det faktum att patienter får vänta längre än vårdgarantins tidsgränser. Regeringen anser att det behövs en ny modell för vårdgarantin som är tydligare och skarpare och som utgår från patientens behov av vård. I juni 2024 gav regeringen en utredare i uppdrag att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser (dir. 2024:50). I uppdraget ingår bland annat att vid behov lämna förslag på åtgärder som stärker huvudmännens och vårdgivarnas förutsättningar att uppfylla vårdgarantin och följa patientlagen (2014:821). I januari 2025 lämnade utredningen en delredovisning av uppdraget med förslag på statliga engångsinsatser i syfte att korta vårdköerna. Förslagen bereds i Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma i närtid med närmare besked.

Regeringen genomför även ett antal andra satsningar på hälso- och sjukvården.

Under 2025 avsätter regeringen bland annat 7,5 miljarder kronor för att regionerna ska öka vårdkapaciteten. Regeringen föreslår även i budgetpropositionen för 2025 fortsatta förstärkningar av hälso- och sjukvården i regionerna, bland annat genom att förlänga det sektorsbidrag som ges specifikt för att underlätta regionernas ekonomiska situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har även inrättat en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården på Kammarkollegiet. Delegationen ska bistå regionerna med analyser, föreslå åtgärder som kan öka verksamheternas effektivitet och sprida goda exempel. Delegationen ansvarar även för ett tillfälligt statsbidrag för åtgärder för en effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare under året inrättades också en regiongranskningsfunktion på Ekonomistyrningsverket, med det huvudsakliga uppdraget att granska regionernas ekonomiska situation. Regeringen arbetar också intensivt med inrättandet av en nationell vårdförmedling, som syftar till att tillgängliggöra hela landets vårdkapacitet för patienter och för att kapa köer inom hälso- och sjukvården.

Jag vill avslutningsvis understryka personalens betydelse som hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Regeringen har mot den bakgrunden gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Den nationella planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, både för befintlig och för ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen.

Tillgängligheten till hälso- och sjukvård är en fråga som även fortsättningsvis kommer att ligga högt på min och regeringens agenda. Med det vill jag tacka Yasmine Bladelius för frågorna och ser fram emot debatten.