Fru talman! Jag vill tacka för frågorna och för den här viktiga diskussionen.

Jag försöker aldrig ge sken av att det här skulle vara extremt komplicerat. Men det är kanske inte lätt för alla att gå in i ramverket och fördjupa sig i detta. Det uppstår ett utrymme, precis som ledamoten sa, och man använder det på olika sätt.

Jag har varit väldigt transparent med att vi har prioriterat om bland utgifterna. Jag tror faktiskt också att den svenska budgetpropositionen, oavsett vem som styr, måste vara en av de mest transparenta i Europa. Men jag vet inte. Någon får gärna motbevisa mig.

Vi har som sagt varit väldigt transparenta med att vi har gjort omprioriteringar. Vi har till exempel tagit bort enprocentsmålet för biståndet och i stället lagt de pengarna på både välfärd och försvar, som har behövt resurser, därför att vi har tyckt att det är en rimlig prioritering.

Men jag tror att det vore en dålig idé att alla utgifter bara skulle öka av sig själva på något sätt. Då skulle man inte i svåra tider kunna styra resurserna dit där de behövs allra mest. Nu är det till exempel försvaret, och förra året var det speciellt välfärden som behövde väldigt mycket mer pengar.

Man kan ha olika åsikter om detta. Jag vill definitivt inte få det att låta krångligare än det är, utan jag står för de prioriteringar vi gör. Staten har många utgifter, mycket mer än bara ersättningar och det som kommuner och regioner tar del av. Jag vet inte om det vore görbart att inom alla områden redovisa det som interpellanten nu ger uttryck för att vi ska göra, men det kan man kanske göra. Jag tycker att processen fungerar ganska bra som den är.