Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Sjukvård inom rättspsykiatri är en specialiserad del av psykiatrin som fokuserar på personer med psykiska störningar som har begått brott eller som utgör en fara för sig själva eller andra. Den rättspsykiatriska vården är en kombination av psykiatrisk behandling och säkerhetsåtgärder, och den regleras av lagar och riktlinjer som syftar till att balansera individens vårdbehov med samhällets krav på säkerhet. Målet är att patienterna efteråt ska ha ett fungerande liv i samhället.

I likhet med sjukvården i stort befinner sig dock rättspsykiatrin i Sverige i ett mycket ansträngt läge. Behovet av vårdplatser för allvarligt psykiskt sjuka personer som har dömts för grova brott har ökat markant de senaste åren. Antalet personer inom den slutna rättspsykiatriska vården ökade i höstas med 9 procent. Vårdtiderna har också blivit längre.

Detta ökade behov är en direkt konsekvens av straffskärpningar och andra åtgärder inom rättsväsendet, men medan Kriminalvårdens behov av nya häkten och anstalter har fått betydande resurser har rättspsykiatrin inte fått samma uppmärksamhet.

Precis som statsrådet nämnde är det regionerna som ansvarar för den rättspsykiatriska vården, men många regioner har redan en mycket ansträngd ekonomisk situation. Regeringens otillräckliga satsningar på vården har lett till att flera regioner tvingas varsla personal och göra nedskärningar.

Region Uppsala är inget undantag. Man är fast med en snabbt ökande mängd personer som har dömts till rättspsykiatrisk vård, och förutom denna ökning av personer har även kostnaderna ökat kraftigt de senaste fyra åren. Som ett exempel var dygnspriset för vård gällande en patient ett dygn 6 259 kronor år 2020. Förra året hade kostnaden per patient och dygn ökat till 9 741 kronor i Uppsala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regionerna kan inte själva påverka det ökande behovet av fler rättspsykiatriska vårdplatser, och det är därför en nationell fråga som kräver ett visst nationellt och statligt ansvarstagande.

Jag tackar statsrådet för svaret och för att rättspsykiatrin är något som statsrådet avser att ha på sin agenda nu och i framtiden. Det behövs. Statsrådet nämner också flera olika satsningar som har direkt eller indirekt effekt gällande rättspsykiatrin som vi debatterar här i dag.

Jag skulle ändå vilja uppehålla mig vid Vårdansvarskommittén, som ska redovisa sitt arbete framemot sommaren. Det handlar alltså om vad och hur mycket av vården som borde vara ett statligt ansvar. Min fråga till statsrådet blir därför om han anser att rättspsykiatrin är en sådan del där staten borde ta mer ansvar än vad man gör i dag.