STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till utrikesministern för svaret!

Som Håkan Svenneling sa uppkom den här frågan i samband med att utrikesministern upplevdes som svajande i fråga om huruvida Sverige skulle vara skyldigt att gripa den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu eller hans före detta försvarsminister Yoav Gallant om de skulle komma till Sverige. Båda två är ju misstänkta för brott mot mänskligheten och allvarliga krigsbrott.

Ett exempel på den typen av krigsbrott såg vi så sent som i dag, när vi fick rapporter om en bombning av ett flerfamiljshus i Libanon i september. Israel bombade det här huset och dödade 73 personer, varav 62 civila och 23 barn. Det yngsta barnet var bara några månader gammalt. Hela familjer raderades ut.

Det här är bara ett exempel på allt som finns när det gäller att utreda krigsbrott. I Gaza är nästan 50 000 döda. Man uppskattar att 10 000 ligger under rasmassor och att 70 procent är kvinnor och barn. Vi har sett hur barn har svultit ihjäl och frusit ihjäl i Gaza. Det är den typen av krigsbrott som har begåtts - av Hamas, naturligtvis, men uppenbart också av Israel. Det är det som Netanyahu misstänks för, och det är därför Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat den arresteringsorder som den har utfärdat.

Enligt artikel 89 i Romstadgan är alla ICC-länder skyldiga att samarbeta med ICC och antingen lagföra personer som misstänks för krigsbrott eller lämna ut dem till ICC. Det finns ingen förhandlingsmån eller prutmån i detta. Det är vår skyldighet att göra det, punkt slut.

Därför var det uppseendeväckande när utrikesministern inte svarade tydligt på den frågan när hon fick den strax före jul. Nu svarar hon i det här interpellationssvaret. Där är hon tydligare, som Håkan Svenneling har konstaterat. Där säger hon följande: "Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av utestående arresteringsorder." Det är precis det klargörandet vi var ute efter.

Om detta kan jag bara säga att det ni har sagt i dialog med domstolen måste ni också säga utåt, i medierna, när ni får frågor om detta. Då kan ni inte svaja, för uttalanden om det här är i sig folkrättsbildande. Om stater som är med i ICC plötsligt börjar svaja i sådana här centrala frågor bildar det faktiskt folkrätt, och det underminerar Internationella brottmålsdomstolen. Ingen skulle bli gladare för det än världens alla krigsförbrytare, till exempel Putin.

Det är viktigt att alla behandlas lika, oavsett om den misstänkte heter Vladimir Putin eller om den misstänkte heter Benjamin Netanyahu. Det var därför vi bildade Internationella brottmålsdomstolen för 25 år sedan: för att se till att de som gör sig skyldiga till krigsbrott eller brott mot mänskligheten inte ska gå fria.

Det här är också inledningen på en ännu större strid, för vi ser ju att den amerikanske presidenten Trump med all sannolikhet kommer att ge sig på ICC och rikta sanktioner mot ICC. Då är det viktigt att Europa bjuder motstånd. Det räcker inte längre med att hänvisa till folkrätten. Vi måste kämpa för folkrätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utrikesministern svarar egentligen inte alls på min fråga hur vi ska stärka ICC inför den konflikt som nu kan komma, men jag ser till exempel att Holland nu har lagt fram förslag om att EU ska kunna blockera alla verkningar av eventuella amerikanska sanktioner mot ICC. Det kan man göra enligt det regelverk som finns.

Min fråga till utrikesministern är om Sverige kommer att stödja ett sådant initiativ om att blockera alla verkningar av sanktioner mot ICC.