Fru talman! I sitt inledande svar pekar ministern på de 2 miljarder i statsbidrag som riktas till Sveriges idrottsrörelse. Det är ett bidrag som har sett ungefär likadant ut under tio års tid.

Under pandemin tillfördes ett antal hundra miljoner för att underlätta i väldigt svåra tider. Man hade kunnat tänka sig att det i rådande svåra tider vore viktigt att underlätta för vanligt folk och barnfamiljer att parera kostnaderna, men icke. Vi har sett en handlingsförlamning som saknar motstycke och som har gett stora negativa resultat.

Vad är då socialdemokratins svar för att få fler barn och unga att delta i idrottandet? Först och främst är vi inte oense om att det behövs särskilda insatser i eftersatta områden, utan vi har till och med periodvis föreslagit fördubblingar av pengarna till dem.

Vi vill också öka investeringarna för en grupp som vi inte har pratat så mycket om här, och det är de unga och andra personer som i dag är rörelsehindrade och som inte kan delta i samma idrott som vi. Det handlar om paraidrotten.

När vi har sett att de pengar som har avsatts i budgeten för fritidskortet, både under första och andra året och nu återigen, inte har använts har vi även varit snabba med att hitta alternativ som här och nu skulle lösa några av problemen. Det kan bli en grundplåt till en anläggningsfond, ökade öppettider eller möjligheter för föreningarna.

En fråga där jag fick ansvaret att leda ett arbete internt i Socialdemokraterna handlar om en ny politik för idrott, kultur och fritid. Vi har lyft fram en ledarsatsning, ett förslag som finns i vår skuggbudget, där 200 miljoner kronor kan ge 1 000 nya ledare och aktiviteter över hela landet. Det är politik som socialdemokrater för här och nu, i Huddinge och i Stockholm, med aktiviteter kopplade till fritidsverksamheten som ger massor av möjligheter för barn och unga.