Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Den 19 juli förra året konstaterade Internationella domstolen att Israels ockupation av det palestinska territoriet är olaglig och måste upphöra samt att alla israeliska bosättare måste lämna det ockuperade området. Det här är vad som är nytt och spännande i uttalandet. Vidare måste Israel betala ett skadestånd till palestinierna.

Domstolen säger samtidigt att samtliga stater har en skyldighet att inte erkänna ockupationen som laglig samt att inte ge stöd som kan innebära att ockupationen fortsätter.

En rapport från organisationen Don´t Buy into Occupation kom i slutet av året. Organisationen består av 25 olika internationella civilsamhällesorganisationer som har sammanställt vilka bolag och finansiella institut som agerar i de ockuperade områdena. Då pratar vi inte om israeliska bolag utan om internationella bolag. Rapporten visar bland annat att alla fyra svenska storbanker samt fem av AP-fonderna har investeringar i bolag som agerar i de israeliska bosättningarna.

Det var utifrån detta som jag ställde frågan till utrikesministern om hur regeringen ämnar agera för att leva upp till Internationella domstolens rådgivande yttrande för att inte förlänga ockupationen och hur man avser att agera gentemot de företag och institut som är verksamma i bosättningar.

Jag vill tacka utrikesministern för svaret, men jag tror också att det råder någon form av missförstånd om frågan, eller så har regeringen över huvud taget inte någon form av politik på området. Det utrikesministern tar upp i sitt svar handlar framför allt om handeln med varor från bosättningar och det associeringsavtal som EU har med Israel. Min fråga handlar snarare om de svenska bolag, eller internationella bolag, och svenska institut som agerar på ockuperat område och inne i bosättningar. Det handlar inte om handeln med Israel, utan det handlar om till exempel byggande av bosättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet exempelvis att Atlas Copco har byggt den järnvägslinje som går mellan Tel Aviv och Jerusalem, som bland annat löper inne på ockuperat området inne på Västbanken utan att palestinier som bor där har tillgång till järnvägslinjen. Vi vet också att Volvo Group säljer en hel del maskiner som används i bland annat rivandet av palestinska bosättningar.

Det finns även en hel del andra bolag som är aktiva i de israeliska illegala bosättningarna.

Jag pratar såklart gärna om handel eftersom det finns en hel del att prata om där - och även om associeringsavtalet. Men det jag vill veta är hur regeringen ämnar agera gentemot de svenska företag som är aktiva inne i ockuperat område. Förs det någon dialog med företagen om att de inte borde göra detta? De bidrar ju de facto till en förlängning av ockupationen.

Min fråga till utrikesministern kvarstår: Hur avser ministern och regeringen att agera mot de företag och finansinstitut som är verksamma i bosättningarna?