Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern!

Jag tycker att det är oerhört viktigt att frågan om Syriens utveckling och de kringliggande makternas påverkan hålls vid liv här i kammaren. Vi hade en debatt i förra veckan, och nu kommer ytterligare en debatt; det här blir väl ett återkommande tema.

Jag tycker att man ska börja diskussionen med utvecklingen i Turkiet för att förstå vad det är för krafter vi har att göra med när det gäller utvecklingen i Rojava. Utvecklingen i Turkiet har under det senaste årtiondet varit mycket negativ. Just nu ser vi hur fackliga och politiska ledare fängslas. Vi ser att medier och opposition tystas och grips. Vi ser hur kvinnor, minoriteter och hbtqi-personer förtrycks och förföljs.

Tidigare har Turkiet också haft kanske inte en uttalad doktrin men en inställning att man jävlas med sina egna kurder men låter andra länders kurder vara. Den doktrinen har successivt förändrats i takt med att framför allt Syrien destabiliserades och föll in i ett inbördeskrig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är en högst oroväckande utveckling eftersom den också visar på de storturkiska ambitionerna att sprida sig i regionen. Samtidigt är det en komplex bild. Erdogan driver ett dubbelspel mot kurderna, där han förhandlar om fred i ena ändan och hjälper till att bomba dem i den andra. En viktig faktor i detta är att Erdogans syn på den internationella rätten och på när det passar att följa spelregler och vara vän eller fiende förändras väldigt fort. Det är knappt att hans egna AKP-medlemmar hänger med i svängarna.

I det perspektivet måste man också förstå att ungefär 15 procent av Syrien är ockuperat av Turkiet och har så varit under lång tid. Risken är att Turkiet faktiskt biter sig fast, precis som man har gjort i andra delar där man har varit aktivt ockuperande. Exakt på vilket sätt Turkiet kommer att stanna kvar får framtiden utvisa.

Turkiet stöder de facto jihadister som är av samma skrot och korn som HTS, även det ett exempel på att Erdogan tycker att det passar att samarbeta med egentligen vem som helst, när som helst och om vad som helst. Det gör också att den gryende utvecklingen och den demokratiska möjlighet som finns i Syrien riskerar att slås sönder. Den enda riktigt starka, demokratiska och funktionella kraften i Syrien är självstyret i Rojava i nordöstra Syrien, och därför är det oerhört viktigt att vi som allierade till Turkiet faktiskt väljer att tala klarspråk i de här frågorna, inte bara inom ramen för EU-samarbetet utan också som Natoland och som enskilt land.

Jag noterar i utrikesministerns svar att hon pekar väldigt mycket på det EU-gemensamma. Men precis som i andra diskussioner som vi har haft hoppas jag att Sverige kan vara en självständig stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling.

Frågan handlar om vad vi konkret kan göra. I ljuset av detta och utifrån det möte med Turkiet som utrikesministern och justitieministern hade i förrgår skulle jag vilja höra hur samtalen gick kring frågan om den demokratiska utvecklingen i Syrien, Turkiets inblandning och de facto-stödet till jihadister som i allmänna ordalag även borde klassas som terrorister.