Fru talman! Påverkanskampanjer har ofta många olika typer av kanaler. De annonser som vi har sett i svenska medier är bara en del av det hela. Självklart förekommer detta också på en massa andra sätt. Det såg vi direkt när den svenska regeringen valde att slopa stödet till UNRWA, ganska snabbt efter krigsutbrottet den 7 oktober 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta får mig också att fundera på vad regeringen baserar sina beslut på vad gäller UNRWA. När vi läser det regeringen säger om UNRWA ser vi nämligen att det är mycket bra saker. Man röstade till och med för resolutionen i FN:s generalförsamling där man förstärker och förlänger UNRWA:s mandat. Samtidigt säger man när man slopar stödet till UNRWA: Vi lägger nu 800 miljoner kronor på humanitärt stöd i Gaza. Det är definitivt jättebra att man lägger stöd där. Det är jätteviktigt. Men det är inte bara Gaza som drabbas av detta.

UNRWA är aktivt på Västbanken, i Jordanien, i Syrien och i Libanon. Det är drygt två miljoner flyktingar i Jordanien, drygt en halv miljon flyktingar i Syrien och knappt en halv miljon palestinska flyktingar i Libanon. De kommer att drabbas av Sveriges neddragningar av stödet till UNRWA.

Det man gör och den information man tar in får konsekvenser. Jag skulle vilja veta om utrikesministern kan svara på mina frågor. Baserar man sina beslut gällande UNRWA på information från Israel, som är en del i den här konflikten, eller på den information som kommer från FN och den information som kommer från de oberoende utredningar som har gjorts kring UNRWA? Ska man basera sina beslut på lång erfarenhet av allt det bra arbete som UNRWA gjort? Är det Israels information kring UNRWA som leder regeringen, eller är det FN:s information?