Fru talman! Internationella domstolens yttrande av den 19 juli är en utförlig redogörelse för folkrättsliga förhållanden rörande det ockuperade palestinska territoriet. Domstolen konstaterar i yttrandet att Israel bryter mot flera centrala folkrättsliga regler och principer. Domstolen uttalar bland annat att Israels ockupation av det palestinska territoriet är olaglig.

EU och dess medlemsstater erkänner inte någon förändring av 1967 års gränser som parterna inte kommit överens om. EU har uttalat stöd för det palestinska folkets ovillkorliga rätt till självbestämmande. Även i andra avgörande delar sammanfaller det rådgivande yttrandet med EU:s politik, till exempel när det gäller att illegala bosättningar strider mot folkrätten.

Alla stater har ett ansvar att respektera och agera i linje med folkrätten, vilket också bekräftades av domstolen. EU har redan en omfattande politik för att differentiera mellan Israel och de ockuperade områdena. EU och Israel har som sagt kommit överens om att hålla ett möte i associeringsrådet. Det blir ett viktigt tillfälle att föra en dialog om bland annat de folkrättsliga principer som EU:s politik i förhållande till den israelisk-palestinska konflikten bygger på.

I interpellationsdebatten har det kommit många frågor om AP-fondernas olika investeringar. Det faller inom finansmarknadsministerns ansvarsområde. Jag har i mitt tidigare svar konstaterat att domstolens avgörande träffar stater. Jag har redogjort för vår folkrättsliga analys av följderna av domstolens avgörande för vår del och den möjlighet vi har att agera folkrättsligt. Det handlar framför allt om att agera genom EU, vilket som bekant är vår främsta utrikespolitiska plattform. Där kommer vi naturligtvis att fortsätta att vara väldigt tydliga. Men om man vill ha detaljsvar på frågor om etiska riktlinjer och annat vad gäller placering av AP-fondernas tillgångar tror jag att det är bättre att ställa dem till det statsråd som ansvarar för det.