Fru talman! Som jag redan konstaterat sammanfaller yttrandet till stora delar med EU:s politik och bedömning.

När det gäller handel och företagsverksamhet i det ockuperade territoriet uttalar Internationella domstolen att alla stater har en skyldighet att i sina kontakter med Israel göra åtskillnad mellan det israeliska och det palestinska territoriet. Det innebär bland annat att stater ska avstå från att ingå handelsåtagande med Israel rörande det ockuperade palestinska territoriet som kan befästa Israels närvaro där. Stater ska även ta steg för att förebygga handels- och investeringsrelationer som bidrar till att upprätthålla den olagliga situation som Israel har skapat i det ockuperade territoriet.

EU:s handel med Israel regleras av WTO:s regler och det associeringsavtal mellan EU och Israel som trädde i kraft 2022 och som har nämnts här tidigare. Vi fäster stor vikt vid den differentiering mellan Israel och de ockuperade områdena som EU:s associeringsavtal med Israel också fastställer. Tullfriheten för varor som omfattas av avtalet gäller därför inte varor från Västbanken inklusive östra Jerusalem, Gaza eller Golanhöjderna.

Bosättningsprodukter omfattas inte av rätt till tullfrihet eller andra tullförmåner. Enligt EU:s lagstiftning krävs det att varor från bosättningar ska vara ursprungsmärkta, så att det är tydligt också för konsumenten om en vara kommer från Israel eller från en bosättning.

Regeringen stöder inte bojkott av Israel utan bedömer att samarbete och en rak dialog ger bättre förutsättningar för att uppnå resultat. Det rådgivande yttrandet är riktat mot stater och inte mot privata aktörer, såsom företag eller banker.

Regeringen har dock en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning där de är verksamma. Företagen ska följa rådande lagar och beakta OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Jag utgår från att de svenska företag som det eventuellt skulle röra sig om tar detta ansvar även i förhållande till Västbanken.

Slutligen: När det gäller Håkan Svennelings anmärkning om omröstningen i FN i september vill jag framhålla att regeringen står bakom Internationella domstolen. Den aktuella resolutionen gick utöver domstolens yttrande och lade till ytterligare saker. De står inte på något sätt i kontrast till varandra. Det var av den anledningen som vi valde att lägga ned vår röst. Men vi står alltså helt och fullt bakom domstolens utlåtande.