Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Jacob Risberg för den viktiga interpellationen. Men jag vill också rikta ett tack till utrikesminister Maria Malmer Stenergard för tydligheten när hon säger att Sverige står helt och fullt bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande. Det är i grunden bra politik från den svenska regeringens sida. Jag tycker inte att det har varit så tydligt tidigare. När det var en omröstning i generalförsamlingen i FN den 18 september förra året var Sverige nämligen inte ett av länderna som röstade för den resolutionen. Det var också den första resolutionen Palestina som stat lade fram tillsammans med andra stater i FN:s generalförsamling sedan man blev fullvärdig medlem.

Det leder vidare till det som Jacob Risberg var inne på i sitt inlägg. Nu har Internationella domstolens rådgivande yttrande, som Sverige står bakom, kommit. Och generalförsamlingen har antagit en resolution som uppmanar medlemsstaterna i FN att följa domstolens ställningstagande. Det faller på att man som tredje land ska motverka Israels ockupation av Palestina. Enligt resolutionen i generalförsamlingen ska den till och med avslutas inom ett år efter resolutionens antagande.

Det här kräver analys av regeringen. Vad innebär ICJ:s dom för Sverige? Vad kan man nu göra? Här har vi inte sett tillräckligt från regeringens sida. Utrikesutskottet har i dag haft sammanträde och pratat om det associeringsråd där EU och Israel kommer att ha samtal. Vi har länge undrat när det rådet kommer att vara. Nu är det klart att det blir någon gång i februari; det är lite oklart exakt när.

Då kommer nästa fråga: Vad kommer Sverige att driva på i de samtalen gentemot Israel i fråga om tydligheten om bosättningarna, som vi nu ser expandera? Vi ser ökande bosättarvåld, och vi ser att israeliska myndigheter, polis, militär och andra inte ingriper mot de bosättare som bedriver våld. Som en konsekvens av det har ett antal palestinska byar tömts under det senaste året, och en hel del palestinska liv har gått förlorade på Västbanken.

Till det kommer de här svenska företagen och alla typer av internationella företag som agerar där. Det är känt att det har varit fusk med postnummer. I stället för att använda ett postnummer som tillhör en bosättning stämplar man om någonstans under resan, och på det sättet kommer produkterna till exportmarknader i Europa. Då gör det här associeringsavtalet det väldigt förmånligt att handla mellan Israel och EU. Man får lägre tullsatser, och man får bättre marknadstillträde. Det gör det attraktivt att märka produkter som att de inte kom från en bosättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här måste Sverige och EU verkligen motverka med fokus. Sverige måste också mycket tydligare än i dag analysera domen och föra en politik som leder till att man får stopp på den typen av fusk.