Herr talman! Detta betänkande är liksom det tidigare ett sådant som inte ska behandlas av kammaren men som ändå ska anmälas. Det handlar om uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.

Enligt riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa detta arbete och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Denna gång gäller uppföljningen år 2023. Det bygger även på iakttagelser och yttranden från sju andra utskott, som givetvis har varit värdefulla för konstitutionsutskottet i våra slutsatser.

Subsidiaritetsprincipen handlar om att beslut ska fattas på ett så effektivt sätt och så nära medborgarna som möjligt. Den används för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsstaterna, det vill säga maktfördelningen mellan de nationella parlamenten och Europeiska unionen. Nyligen var det också EU-val, så detta är verkligen någonting aktuellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning av riks-dagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till EU-parlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Sverige skiljer ut sig bland medlemsstaterna i EU. Vi är ett av få länder där parlamentet prövar alla förslag.

Genom den uppföljning vi har gjort kan man se en samlad effekt av olika förslag. Yttrandena från de andra utskotten innehåller också intressanta iakttagelser om utvecklingen inom olika politikområden och hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av lagstiftningsakter från EU.

Vid den förra uppföljningen uppmärksammade utskottet att få nationella parlament använde sig av subsidiaritetsmekanismen. I en rapport om EU:s framtida konkurrenskraft föreslås att en EU-utredning tillsätts för att analysera varför de nationella parlamenten inte använder sig av den möjlighet man har att subsidiaritetspröva förslag till EU-lagstiftning. Detta är någonting som vi kommer att bevaka framöver.

Ett utskott som har yttrat sig till KU är skatteutskottet. De för ett resonemang om att man kan behöva öka sitt engagemang för att förbättra möjligheten att nå tröskeln för omprövning, det vill säga tröskeln för ett gult kort i de fall där riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande om att man anser att utskottet strider mot subsidiaritetsprincipen. På grund av tidsramen med en åttaveckorsfrist ser dock skatteutskottet, och även vi i KU, en utmaning i att informera övriga nationella parlament medan det fortfarande finns tid för dem att i sin tur agera. Därför är värdet av samarbete och informationsutbyte mellan de olika nationella parlamenten någonting som återkommande har framhållits. Det har tidigare även övervägts hur ett sådant samarbete kan komma till stånd och vilka hinder som kan finnas för det.

En värdefull väg för informationsutbyte mellan nationella parlament är att vi har en representant från riksdagen vid EU-institutionerna. Det är också en väg som används av utskotten.

Även miljö- och jordbruksutskottet har intressanta reflektioner i sitt yttrande när det gäller tröskeln för gult kort. Man konstaterar att denna uppnåtts endast tre gånger. Samtidigt konstaterar miljö- och jordbruksutskottet att de flesta andra parlament gör en form av urval av vilka akter man väljer att pröva. Man har också tidigare funderat över huruvida riksdagen bör överväga en sådan ordning.

Vi i konstitutionsutskottet är som sagt lite tråkiga, men vi är också ganska trygga. I denna fråga fann vi att det fanns övervägande skäl att behålla den ordning som råder.

I förra årets uppföljning noterade vi i utskottet som sagt att endast ett begränsat antal parlament har lämnat motiverade yttranden under senare år. Samtidigt framstår det som att flera nationella parlament i stället lämnar in yttranden inom ramen för den politiska dialogen och kanske i ett tidigare skede än vad riksdagen gör. Det har givetvis väckt ett antal frågor för oss i KU. Vi genomförde också en resa till Bryssel under förra året där vi grottade ned oss ännu mer i dessa frågor. Detta är givetvis någonting som vi avser att fortsätta följa.

Vi noterar också någonting som kanske är lite anmärkningsvärt: I sin årsrapport för 2023 räknar kommissionen endast fem av riksdagens sju motiverade yttranden som just motiverade yttranden. De ger inte heller någon förklaring till varför två av våra sju motiverade yttranden inte räknas med. Vi anser att det hade varit bra om man kunnat få den förklaringen.