Fru talman! Jag är glad över att många av mina kollegor har valt att delta i den här debatten trots att det bara var Miljöpartiet som skrev en följdmotion som svar på regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport.

Jag är också väldigt glad över att regeringen så sent som förra veckan annonserade att de planerar att vidta en ny åtgärd och ger Statskontoret i uppdrag att följa upp regeringens strategiska arbete med barns rättigheter och ge förslag på hur arbetet kan utvecklas i framtiden. Den exakta utformningen av uppdraget har jag inte haft möjlighet att ta del av, men jag noterar att Statskontoret bland annat får i uppdrag att föreslå lämpliga åtgärder för att säkerställa systematiskt och samordnat genomförande och uppföljning av barnkonventionen och att föreslå vilket eller vilka typer av styrmedel som lämpar sig bäst för regeringens fortsatta arbete. Det är såklart positivt, och jag kommer att följa arbetet framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Fru talman! Miljöpartiet var med och såg till att barnkonventionen blev lag 2020, men implementeringen av lagen måste bli bättre. Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning av genomförandet av barnkonventionen behöver bli tydligare och mer samordnad, och man anser att betydelsen av strategin från 2010 som fortfarande gäller har varit alltför svag. Strategin borde också uppdateras.

Regeringen svarar att strategin bör följas upp och utvärderas - vilket ju nu får antas ingå i Statskontorets uppdrag. Miljöpartiet vill betona vikten av att uppföljning ska göras med medverkan av barnrättsorganisationer och andra aktörer från civilsamhället.

Inför dagens debatt har jag fått lite reflektioner från Rädda Barnen, som bland annat betonar vikten av att regeringen har en tydlig plan för hur man kommer att arbeta med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté. Det är också viktigt att det tydliggörs vilka aktörer som är ansvariga för vilka rekommendationer.

Rädda barnen konstaterar att regeringen flera gånger i sin skrivelse nämner att rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté är viktiga för regeringens arbete med genomförandet och att det är viktigt att lyssna på hur FN:s barnrättskommitté tolkar barnkonventionen. Men den tydliga planen för hur arbetet ska gå till saknas i dagsläget. En ny strategi för att stärka barnets rättigheter, barnrättspolitiska mål samt barnrättsbudgetering för resurssättning och uppföljning av målen bör upprättas för att förbättra styrningen, tycker Rädda Barnen.

Rädda Barnen påpekar också att regeringen sedan rekommendationerna kom i början av 2023 har vidtagit flera åtgärder som går åt motsatt håll jämfört med vad kommittén har rekommenderat Sverige. Det gäller exempelvis utökade möjligheter att vräka barnfamiljer, utredningen om sänkt straffbarhetsålder och flera åtgärder inom migrationsområdet.

Fru talman! Rädda Barnen har även lyft fram en annan viktig del av arbetet med barns rättigheter. Miljöpartiet har motionerat om detta många gånger, och jag vill därför också lyfta fram det här. Det handlar om barns klagorätt. Riksrevisionen beskriver bland annat svårigheter inom skolans område, men regeringen lyfter inte i sin skrivelse fram något om klagorätten. Miljöpartiet och många barnrättsorganisationer har under lång tid drivit frågan om att Sverige snarast borde ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism. Jag hoppas att vi snart kan få se detta bli verklighet.

Fru talman! Riksrevisionen skriver bland annat i sin granskning att flera personer de intervjuat under arbetet konstaterat att det behöver finnas organisatoriska förutsättningar för att ta emot och tillämpa kunskap om barnets rättigheter och omsätta den i praktik. Verksamheter som har pressad budget, personalbrist, hög personalomsättning och liknande utmaningar kommer att ha svårt att fullt ut efterleva barnkonventionen, oavsett hur lagar och kunskapsstöd är utformade.

Regeringen svarar med att lyfta fram betydelsen av en viss förordning som trädde i kraft förra våren och som innebär att myndigheter, kommittéer och särskilda utredare får bättre förutsättningar att ta fram kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt motiverade förslag. Bland annat har Ekonomistyrningsverket fått i uppdrag att ta fram en vägledning och inhämta kunskap från Barnombudsmannen. Det är mycket angeläget, och vår förhoppning är att barnkonsekvensbeskrivningar därmed kommer att göras mer konsekvent inför olika beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Om den nya förordningen kommer att innefatta förslag även i budgeten är dock inte tydligt för oss. Vi anser att regeringen bör återkomma med ett tydliggörande av hur barnkonsekvensbeskrivningar ska göras i budgeten.

Miljöpartiet menar att beslutet att inte skriva upp de generella statsbidragen till regioner och kommuner drabbar barn eftersom det ger mindre utrymme i verksamheterna att ha - och ta konsekvenserna av - ett barnrättsperspektiv. Det har också konstaterats av flera barnrättsorganisationer.

Fru talman! Det är fortfarande alltför många barn i Sverige som far illa, och statens stödfunktioner är alltför svaga. Med ett mer konsekvent barnperspektiv i alla led skulle det inte behöva vara så. Sverige är ett rikt land; vi borde kunna bättre.

Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation.