Herr talman! Som den som har varit med här under debatten har insett handlar dagens debatt om en av riksdagens absolut viktigaste funktioner, nämligen att granska regeringen. Syftet är exempelvis att upptäcka sådant som behöver justeras eller förtydligas i Regeringskansliets hantering och handläggning av ärenden för att bidra till förutsägbara och likvärdiga handläggningsrutiner, oberoende av till exempel departement, och på så sätt stärka förtroendet.

En återkommande granskning gäller regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation. Där följer utskottet hur antalet tjänstgörande utvecklas i Regeringskansliet över tid. Vi kan konstatera att det har hållit sig någorlunda konstant under väldigt lång tid.

Vi har också gått igenom regeringsprotokoll från 2023, med särskilt fokus på underprotokollen för Utbildningsdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet. Vi påpekar betydelsen av att kungöra författningar i god tid innan författningen träder i kraft - minst fyra veckor, eller i undantagsfall två veckor, före ikraftträdandet. Detta är viktigt för att både enskilda medborgare och myndigheter ska hinna förbereda sig på den förändring som ska ske.

En annan fråga vi granskat är överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Utskottet konstaterar att handläggningstiderna kan vara långa, sannolikt på grund av de svåra avvägningar som kan behöva göras. Det finns dock ärenden där det är svårt att se att det skulle ha krävts så omfattande utredning eller ha gjorts så svåra avvägningar men där utredningstiden ändå varit lång. Utskottet framhåller vikten av en effektiv och ändamålsenlig organisation och noterar samtidigt att den enhet på Klimat- och näringslivsdepartementet som detta berör har arbetat aktivt för att få ned handläggningstiderna.

Konstitutionsutskottet har också granskat utnämningsmakten, med särskild inriktning på politisk bakgrund respektive kön. Vi kan notera att andelen myndighetschefer som utnämnts som har haft politisk bakgrund i stort sett varit konstant de senaste 20 åren, omkring 10 procent. Utskottet framhåller sin uppfattning att utnämningar ska ske utifrån sakliga grunder som förtjänst och skicklighet. Det ska dock inte vara diskvalificerande om den tilltänkta myndighetschefen råkar ha politisk bakgrund eller ett visst kön. Andelen kvinnor är för övrigt numera strax under hälften.

En granskning vi har gjort gäller propositionsavlämnandet. Vi har uppmärksammat tiden mellan bordläggningen av en proposition och det datum då lagförslaget ska träda i kraft samt huruvida det förekommit förkortad motionstid. Man kan notera att såväl covid-19-pandemin som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina tydligt har påverkat antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före ikraftträdandet och som har behandlats med förkortad motionstid. Båda dessa kriser har ju medfört ett stort behov av att vidta snabba åtgärder, då man har behövt frångå det vanliga förfaringssättet. Utskottet påpekar att ett väl fungerande parlament förutsätter att det finns tid för riksdagen att behandla propositionerna utan att göra avkall på den tid som fastställts från kungörande av författningar till deras ikraftträdande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Herr talman! Den politiska samordningen i Regeringskansliet har granskats över tid. Vi kan konstatera att det den senaste tioårsperioden har rått större grad av kontinuitet än tidigare. Det är stora fördelar med det system som gäller med gemensamt fattade regeringsbeslut. För detta syfte tillämpar Regeringskansliet delning och gemensam beredning. Den gemensamma beredningen ska vara färdig före den politiska samordningen. Det är en god ordning att den sakberedning av ärendena som sker på departementen hålls skild från den politiska samordningen.

En aktuell fråga som utskottet har granskat är statsråds användande av sociala medier. Det finns både statsrådskonton, som Regeringskansliet ansvarar för, och egna konton som statsrådet själv ansvarar för. Det är inte alltid glasklart i vilken roll det skrivs på ett socialt mediekonto. Utskottet vill inte göra långtgående uttalanden om hur statsråden ska sköta sina egna konton på sociala medier, men det bör framgå i vilken roll man skriver. Det är rimligt att det ska framgå om en kommentar ska ses som ett led i tjänsteutövningen.

Det konsulära stödet till frihetsberövade svenska medborgare utomlands är en annan fråga som vi har granskat. Det görs på UD kontinuerligt sammantagna bedömningar för hur särskilt komplicerade ärenden sköts, vilka åtgärder som ska vidtas och om ärendet behöver lyftas till högre politisk nivå. Vi kan konstatera att den första tiden av ett sådant ärende är av stor betydelse.

Slutligen, herr talman, har utskottet granskat myndigheters underrättelser om hur EU-rättsakter införlivas. Det sker på olika sätt i olika myndigheter. Utskottet understryker att myndigheterna har skyldighet att underrätta regeringen om vilka föreskrifter myndigheten har gett och ge det underlag till Regeringskansliet som behövs för att det ska kunna fullgöra sin underrättelseskyldighet.

I vissa fall går de svenska författningarna längre än EU-rättsakten. Det bör vara avstämt med regeringen om myndighetsföreskrifterna går längre än vad regeringen anser vara nödvändigt. En sådan avstämning måste ske tidigare än när de redan beslutade föreskrifterna överlämnas och anmäls till EU.

Med denna snabba överflygning av ett tjockt betänkande föreslår jag att betänkandet läggs till handlingarna.