Protokoll 2024/25:60 Onsdagen den 22 januari

ärendedebatt / Offentlighet, sekretess och integritet
Anf. 53 Malin Björk (C)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2.

Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick. Det handlar om att enskilda, opinionsbildare och granskande journalister inte bara kan begära ut utan även har rätt att få ut allmänna handlingar. Den rättigheten gör att medborgare kan få insyn i den offentliga maktutövningen och kan kontrollera hur makten utövas.

Denna offentlighetsprincip lyfter vi svenskar ofta fram med stolthet, och det med rätta. Den lägger grunden för en fri åsiktsbildning och för en fri debatt i många olika samhällsfrågor. Men offentlighet gäller förstås inte alltid. Den kan begränsas om behovet finns att skydda vissa uppgifter och det intresset väger tyngre. Då får allmänhetens rätt till insyn ge vika, och känsliga uppgifter sekretessbeläggs för att de berörda skulle kunna skadas om uppgifterna lämnades ut.

Men om lagstiftningen om offentlighet och sekretess inte är helt aktuell utan slår lite snett, så att uppgifter som är skyddsvärda faktiskt inte skyddas, eller så att uppgifter som den enskilde tar för givet att våra myndigheter kan dela med varandra faktiskt inte delas, då finns det skäl att göra förändringar. Centerpartiet anser att det behöver ske.

Fru talman! Vi lever i en tid som ter sig osäker på flera sätt. Det finns hotbilder från främmande makt men även inom landet. Flera har varit inne på det. Den grova organiserade brottsligheten har under senare år tagit stora kliv framåt. I dag hotar den tryggheten för många i våra städer och bostadsområden.

En brottstyp som ökat lavinartat under det senaste decenniet, samtidigt som skjutningar och sprängningar skjutit i höjden, är bedrägerier. Det är inte alls konstigt, eftersom det är betydligt mer lönsamt och klart mindre riskabelt att ägna sig åt bedrägerier än att kränga knark, och för dem som åker dit är straffen oftast låga.

Jag skulle kunna tala en stund bara om bedrägerier. Jag hade som åklagare, som jag jobbade som tills för några år sedan, ett intresse för den brottstypen redan 2015. Men det fanns väldigt få satsningar på att utreda och att bekämpa den brottstypen.

Det känns som att man överlag har varit väldigt senfärdig med att förstå vilken enorm intäktskälla det har varit och på vilket sätt vi har möjliggjort för våra kriminella att begå bedrägerier.

Vid de så kallade vishingbedrägerierna, där bedragaren genom förslagen manipulation får sina offer att logga in på banken, kan ett offer på nolltid bli av med alla sina besparingar.

Här har bankernas övergång till helt digitala lösningar för sina kunder i kombination med vår offentlighetsprincip och söktjänsterna som finns dessvärre medfört en stor pengakran för den grova brottsligheten.

Med hjälp av dagens söktjänster är det fritt fram för den kriminelle att leta upp lämpliga offer, hitta hela personnumret för det utvalda offret, ringa ett samtal och kapa offrets bankid och hela kontot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Så här har våra personuppgifter blivit ett av de viktigaste verktygen för att begå lukrativa brott och därmed göda den organiserade brottsligheten. Jag menar att vår personliga integritet har trätts för när.

Fru talman! Sverige är faktiskt unikt i världen när vi låter uppgifter om ålder, boende, inkomst, fordonsinnehav, bolagsengagemang och mer därtill vara tillgängliga för alla och envar. Under senare år har dessa uppgifter samlats och systematiserats i privata databaser, utan att den enskilde haft någonting att säga till om.

På det sättet har vi skapat en guldgruva för storskaliga bedrägerier mot äldre och utpressningsliknande upplägg mot företagare. På det sättet kan kriminella även kartlägga rivaler och deras familjemedlemmar, liksom vittnen och aktörer inom rättsväsendet, som jag själv har blivit varse, och sedan skicka iväg en 13-åring till en utvald adress för att spränga en port.

Vi måste komma ihåg att vi är unika i Sverige på det här området. Det är hög tid att vi gör någonting åt det. Jag är väldigt glad att vi fick ett betänkande i november, som flera har varit inne på här, för att ändra förutsättningarna för detta. Det är definitivt hög tid att göra det.

Det blir en sådan kontrast när man tittar på våra myndigheter och deras möjligheter att dela relevant information. De är väldigt begränsade. Myndigheter som samarbetar för att bekämpa brott har i mer än ett decennium flaggat för att de inte kan lämna över information till varandra på ett effektivt sätt. Vi har sett hur väldigt avancerade kriminella upplägg väldigt strategiskt använder sig av det.

Här sätter sekretesslagstiftningen stopp. Som jag sa inledningsvis gäller normalt sett en långtgående insyn för varje medborgare och en rätt att ta del av uppgifter från olika myndigheter. Men för myndigheterna har närmast motsatsen gällt.

I många fall är det fullt rimligt och motiverat med sekretess mellan myndigheter - det vill jag ändå understryka. Detta handlar naturligtvis om vissa myndigheter. Men när det gäller brottsbekämpningen blir man förvånad. Det blir nästan obegripligt.

När jag hör vd:n för söktjänsten hitta.se argumentera om att deras tjänst hjälper polisen att få del av information som polisen annars inte kan få ut av en annan myndighet är det något som är bakvänt, och det måste förändras. Det är därför vi i Centerpartiet vill se en allmän sekretessbrytande regel mellan myndigheter för att kunna dela information i syfte att samverka och förebygga brott.

Vi vill absolut att sekretessen stärks för de personuppgifter som används för att kartlägga brottsoffer och för att begå brott. Vi ser därför också fram emot det förslag som regeringen kommer att lägga fram så småningom för att skydda den personliga integriteten och som bygger på betänkandet från november.