Fru talman! I dag behandlar vi ett motionsbetänkande om frågor som rör offentlighet, sekretess och integritet. Detta är frågor där det finns grundlagsskydd.

Grundprincipen i Sverige är att var och en har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter i skrift och i radio, tv och andra medier samt att man har rätt att ta del av allmänna handlingar. Den rätten begränsas dock av hänsyn till vissa intressen, som skyddet för en enskild persons ekonomiska eller personliga förhållanden.

Regeringsformen anger att det allmänna ska verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det är genom detta som det finns skydd mot intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Det är anledningen till den stora försiktigheten när det gäller att godkänna alltför många övervakningskameror runt om i samhällena och till att det inte är tillåtet att seriekoppla registreringarna från trafikkameror för att kartlägga om någon kör för fort mellan fartkamerorna.

Begränsningarna får aldrig gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med begränsningarna, och de får inte hota den fria åsiktsbildningen. Begränsningar får inte heller göras endast på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan åskådning. Genom förbudet mot åsiktsregistrering har privatlivet ett grundlagsskydd.

Europakonventionen beskriver skyddet för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och vars och ens rätt till respekt för sitt familjeliv och privatliv, sitt hem och sin korrespondens. Också EU-stadgan reglerar skyddet av personuppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Likaväl som det finns omfattande sekretessbestämmelser finns det sekretessbrytande bestämmelser som gäller mellan vissa bestämda myndigheter i vissa bestämda fall. Exempelvis kan hälso- och sjukvården lämna uppgifter om en enskilds hälsotillstånd om det behövs för att personen i fråga ska få nödvändig vård och behandling om personen är underårig eller missbrukare eller får psykiatrisk tvångsvård.

Socialtjänsten kan också under vissa förutsättningar bryta sekretessen och lämna uppgifter till polisen för att förhindra terroristbrott eller penningtvätt och finansiering av terrorism. Sekretessen kan också brytas generellt om den enskilde ger sitt samtycke. Hälso- och sjukvården har en långtgående sekretess men kan ändå lämna uppgifter till polisen för att förhindra eller avbryta vissa brott och vid misstanke om brott mot personer under 18 år.

Fru talman! Den 1 juli förra året trädde lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet i kraft. Det är i högsta grad rimligt med tanke på att kriminella beräknas lura till sig uppemot 75 miljarder kronor från välfärdssystemen. Lagen innebär i korthet att statliga myndigheter lättare ska kunna dela uppgifter som behövs för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Den utbetalningsmyndighet som skapades vid förra årsskiftet ska bidra till att på ett effektivare sätt upptäcka felaktiga utbetalningar och förebygga brott. Flera utredningar som gäller informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheter pågår eller bereds. Syftet är att skattepengar inte ska användas för att finansiera brottslig verksamhet eller för att tillskansa sig pengar man inte har rätt till, exempelvis utbetalningar från CSN.

Fru talman! Det är djupt stötande att olika söktjänster samlar in och offentliggör eller säljer uppgifter om privatpersoners förhållanden som kan utnyttjas i kriminellt syfte. Det kan exempelvis vara uppgifter som ringar in ensamstående och välbärgade åldringar, som sedan utsätts för bedrägeriförsök eller inbrott.

Ett annat sätt kan vara att passa på att länsa hemmet medan ägaren är på semester, efter att brottslingen har kombinerat en sökning på bilregistret utifrån bilar på flygplatsernas långtidsparkeringar med andra söktjänster som avslöjar var ägaren bor.

Offentlighetsprincipen var inte avsedd att på det sättet lämna ut personuppgifter om enskilda, utan den syftar till att granska makten. Därför har regeringen utrett grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden.

I det betänkande som redovisades i november förra året föreslås att det undantag som finns i mediegrundlagarna för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter ska utvidgas till att omfatta alla personuppgifter. Det betänkandet är just nu ute på remiss och bereds inom Regeringskansliet.

Eftersom det rör sig om en grundlagsändring behöver det fattas likalydande beslut två gånger med val emellan. Därför är denna grundlagsändring tänkt att träda i kraft den 1 januari 2027. Den kommer att vara ett viktigt steg i rätt riktning för att skydda enskilda från organiserad brottslighet och för att kombinera integritetsskyddet med brottsbekämpningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.