Fru talman! I dag debatterar vi motionsbetänkandet KU7 Offentlighet, sekretess och integritet. Jag kommer främst att uppehålla mig kring den del som rör informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner.
Offentlighets- och sekretesslagen reglerar sekretess mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Undantag görs genom sekretessbrytande bestämmelser om exempelvis uppgifter om enskildas hälsotillstånd. Dessa kan delas med socialtjänsten vid behov av vård eller stöd. Generella sekretessbrytande regler tillåter även utlämnande av uppgifter om det är nödvändigt för en myndighets verksamhet, eller om den enskilde samtycker. Sekretess hindrar inte heller att socialtjänsten och hälso- och sjukvården lämnar uppgifter till polisen vid misstankar om brott, särskilt när det gäller brott mot unga eller terroristbrott.
En särskild lag från 2016 ålägger vissa myndigheter att dela information vid samverkan mot organiserad brottslighet.
Sett till den våldsamma samhällsutvecklingen är dessa frågor högaktuella, och det finns några nyheter som har tillkommit under denna mandatperiod. Den 1 juli 2024 trädde lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet i kraft.
Syftet med denna lag är att förenkla informationsdelning mellan berörda statliga myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor för att säkerställa korrekta beslutsunderlag och minska felaktiga utbetalningar. Aktörer som omfattas av lagen ska som huvudregel lämna ut uppgifter både på begäran och på eget initiativ när dessa är nödvändiga för en annan aktörs verksamhet.
Felaktiga utbetalningar är en samhällsutmaning som inte bara kostar skattebetalarna stora summor utan också undergräver förtroendet för vår gemensamma välfärd. Den nya lagen förväntas effektivisera bekämpningen av arbetslivskriminalitet och förhindra att organiserad brottslighet utnyttjar våra trygghetssystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Som ett led i denna reform inleddes Utbetalningsmyndighetens verksamhet den 1 januari 2024. Myndigheten har en central roll i att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från våra välfärdssystem. Den administrerar dessutom en ny ordning med transaktionskonto, vilket ytterligare bidrar till att förhindra felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
För att ytterligare stärka Utbetalningsmyndighetens arbete har regeringen lagt fram proposition 2024/25:45, som innehåller förslag om utökade skyldigheter att lämna uppgifter till myndigheten. Syftet är att göra det enklare och effektivare för myndigheten att utföra dataanalyser, granskningar och urval. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025, och propositionen bereds för närvarande i finansutskottet.
Regeringen har även lagt fram proposition 2024/25:65, som syftar till att öka informationsflödet till brottsbekämpningen. Förslaget innebär en ny lag som ålägger statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor en skyldighet att på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter. Dessutom föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som ger socialtjänsten och hälso- och sjukvården utökade möjligheter att dela information i brottsbekämpande syfte. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025 och bereds i justitieutskottet.
Regeringen beslutade den 19 oktober 2023 att tillsätta en utredning med syfte att förbättra möjligheterna för myndigheter att utbyta information särskilt för att förhindra och bekämpa fusk, felaktiga utbetalningar och brottslighet. Utredningen har kartlagt myndigheternas behov av förbättrat informationsutbyte och analyserat möjligheter att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, både på begäran och på eget initiativ. I augusti 2024 överlämnade utredningen delbetänkandet SOU 2024:63. I det föreslås en generell bestämmelse om utbyte av sekretesskyddade uppgifter. Förslaget har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.
Det återstående arbetet i utredningen inkluderar en analys av hur offentlig information kan delas mer effektivt mellan myndigheter och en översyn av myndigheternas registerförfattningar. Den slutliga redovisningen av uppdraget ska lämnas senast den 28 april 2025.
Man kan konstatera att det just nu händer väldigt mycket på det här området. Detta speglar den höga ambitionsnivån i det samarbete som Sverigedemokraterna har med regeringen i form av Tidöavtalet, bland annat när det gäller att arbeta fram åtgärder för att komma åt och stävja välfärdsfusket och den organiserade brottsligheten.
Med det sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.