Fru talman! 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande är rubriken för betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

När det gäller de statligt ägda bolagen anser jag att staten bör använda sitt ägarskap för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska därför inte gå före samhällsnyttan, i alla fall inte alltid.

De statliga bolagen ska användas aktivt för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart, för att öka konkurrenskraften och inte minst för att jämna ut orättvisor och skillnader mellan stad och landsbygd.

Jag ska ge ett exempel på något som drabbar många i glesbygden, till exempel mig. Jag får inte hem någon dagstidning längre bara för att Postnord inte har krav på sig att samordna eller ge service, såsom att dela ut tidningen. Då måste man fråga sig: Använder vi vårt bolag till samhällsnytta för medborgarna?

Om Sverige ska hålla ihop och det ska finnas förutsättningar för utveckling i hela Sverige behöver man ha likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var man bor. De statligt ägda bolagens egentliga ägare är, som vi har hört tidigare här, den svenska befolkningen. Dessa bolag har därför ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service och andra samhällsviktiga funktioner.

Det är min bestämda uppfattning att samhällsnyttan alltid bör stå i fokus för ägarstrategin samtidigt som verksamheten givetvis bedrivs ekonomiskt effektivt. Jag menar därför att målsättningen i ägarstrategin ska ses över i de fall då viktiga samhällsintressen står i konflikt med de statligt ägda bolagens vinstkrav.

Åter till Postnord: Post- och telestyrelsen har som jag förstår det gett Postnord i uppdrag att styra och förvalta postnumren i Sverige. Nu blir det lite detaljer här, men ni måste få veta att Sverige inte slutar utanför Stockholms tullar. Jag hoppas att många lyssnar nu. För cirka två år sedan ändrades mitt postnummer, som var 984 99. Om man googlar på det kommer min hemby fortfarande upp, och om man googlar på mitt nya postnummer 984 98 kommer min hemby upp och några till. Drygt 80 privatpersoner har det postnumret.

Varför ältar jag dessa postnummer? Jo, därför att man kan bli heligt förbannad. När man någon gång försöker beställa något från ett svenskt företag på nätet säger de att postnumret 984 98 inte finns. Sedan säger de att det finns i Lakewood i Washington i USA. Fattar ni att man kan bli förbannad?

När man testar med det gamla numret 984 99, som ändrades för två år sedan, kommer bynamnet upp. Då funkar det att beställa. Problemet är att paketet då tar en annan väg och hamnar på ett utlämningsställe antingen fyra eller sex mil norr om mig, dit jag aldrig har några ärenden.

Jag måste verkligen behärska mig, fru talman, för att inte använda mig av svordomar eller dåligt beteende här i talarstolen. Vi får ingen dagstidning, och paketen hamnar i Gällivare eller på något annat ställe som jag inte kan få hem dem från därför att Postnord inte kan fixa ett postnummer som funkar.

Har vi ens i närheten av ett samhälle som ger alla samma service? Då har jag inte ens nämnt vård och andra samhällsviktiga funktioner som vi också behöver.

Vidare bär de statligt ägda företagen ett stort ansvar för vad deras egna investeringar och verksamhet har för effekt på de platser där de verkar. Detta ansvar behöver klargöras, och det behöver också förtydligas hur de statliga företagen ska kunna ta ansvar. Jag menar därför att regeringen bör tillsätta en utredning om det statliga ägandet och de statligt ägda företagens demografiska effekter och ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag motsätter mig generellt utförsäljningar av statligt ägda företag och vill i stället att staten ska vara en aktiv ägare till sina bolag och genom ägardirektiv säkerställa att de används för att stödja teknikutveckling, driva på miljö- och klimatarbetet och skapa sysselsättning.

Möjligheterna till vidareförädling inom svensk industri är generellt stora inom både skogsindustrin, gruvindustrin och stålindustrin, som har potential att öka sin förädlingsgrad, vilket skulle öka exportintäkterna. Detta är något som kan främjas genom en aktiv statlig styrning av de statligt ägda företagen samt genom forskning och samverkan med övriga näringslivet. Regeringen bör därför arbeta för att de statligt ägda bolagen ska verka för en ökad förädling i syfte att skapa arbetstillfällen och öka exportvärdet.

I dagsläget har de statliga bolagen nästan en jämn könsfördelning i sina styrelser, och även andelen kvinnor som innehar rollen som styrelseordförande har ökat. Men engagemanget för ett jämställt näringsliv får inte stanna vid ledningsgrupperna. Jag anser att de statligt ägda bolagen har ett särskilt ansvar för att arbeta aktivt för att jämställdhet ska genomsyra hela företagsorganisationen.

Fru talman! Innan jag avslutar mitt anförande måste jag framföra hur orolig jag är för den syn på statliga företag som regeringen, eller egentligen alla borgerliga partier, har. Jag vill påminna er om en sak. I början av 80talet hade LKAB stora problem, och många borgerliga partier krävde att bolaget skulle avyttras. Jag är övertygad om att om LKAB hade avyttrats då hade Kirunas gruvor hamnat under vatten och aldrig mer öppnats. Om det hade varit privatägt hade ägarna aldrig gått in med pengar. Det är också tveksamt om man, som i dag, hade lagt miljarder på att flytta en stad. Man hade nog rensat kassan och stuckit.

Vad har blivit bättre med den liberala synen och alla privatiseringar som skett gentemot landsbygdens befolkning? Jag märker när jag lyssnar på anförandena här att vi har skilda åsikter om vad som funkar och inte. Jag som kommer från den glesaste glesbygden måste givetvis framföra min syn.

När det gäller apotek, bilprovning, järnväg och elnät men också skolor och vårdinrättningar, även om det inte finns några statliga bolag där, har man haft en liberal syn och privatiserat. Jag hävdar att det finns skäl att börja titta på hur AB Sverige, med staten som huvudaktör, kan göra det som är bäst för medborgarna på lång sikt och inte bara titta på hur kapitalägare ska kunna tjäna pengar på sådant som människor inte kan välja bort.

Varför är man rädd för att vi ska äga något gemensamt? Det fattar jag helt enkelt inte.

Fru talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 13 i betänkandet.