Herr talman! Precis som tidigare talare har sagt anmäler vi i konstitutionsutskottet varje år resultatet av de två granskningar vi gör. I dag redovisar vi det som kom fram under vår höstgranskning, som inte baserar sig på KU-anmälningar utan på ämnen som vi i utskottet själva har valt. Vissa ämnen återkommer årligen och vissa med ett visst intervall. Ibland väljer vi också ut frågor som har aktualiserats under vårgranskningen eller som är intressanta ur ett konstitutionellt perspektiv.

I höstgranskningen tittar vi mest på regeringens administrativa arbete, och vi betonar och framhåller ibland sådant som kan te sig som rena självklarheter. Men utifrån vår granskning har vi gemensamt sett behovet av att gemensamt i utskottet göra dessa medskick, och precis som tidigare talare också varit inne på förväntar vi oss givetvis att de här signalerna uppfattas av regeringen trots att de kanske framstår som något mjuka.

Precis som tidigare talare har varit inne på kan vissa ämnen granskas beroende på att vi har fått en känsla. Något kanske debatteras mycket i medierna eller bland oss ledamöter. Då har vi i KU en möjlighet att genom vår granskning få den känslan bekräftad - eller ibland motsagd.

I en värld där det pratas mycket om polarisering och ett högt tonläge känns det ändå fint att vi i detta utskott oftast lyckas stå emot och arbeta för att hitta gemensamma slutsatser. Vi lämnar än en gång ett enigt granskningsbetänkande. I slutändan handlar det ju om vår demokrati och att spelreglerna för den värnas - att regelverket efterföljs oavsett vilka partier som sitter vid makten och att vi ser vikten av att såväl majoritet som opposition i riksdagen kan verka. Det kanske är lite torrt och tråkigt, men det är också ganska tryggt.

Herr talman! Vilka resultat har vi då i årets höstgranskning?

Ett ämne vi har gått igenom är regeringsprotokollen från 2023. Där framhåller vi vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla, så att alla som berörs får möjlighet att anpassa sig till kommande förändringar. Myndigheter har oftast tagit del av information inför förändringarna, kanske genom ett remissförfarande, men för enskilda införs ibland saker med kort varsel. Man kanske inte har noterat förändringen i förväg.

Vi har också granskat vissa förvaltningsärenden. Denna gång har vi tittat på överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat, och vi konstaterar att handläggningstiderna i flera av dessa ärenden är långa. Det kan det givetvis finnas goda skäl till; det är komplexa ärenden, och det kanske behövs mycket utredning. Men precis som när vi har tittat på liknande handläggningstider, exempelvis när det gäller överklaganden som rör gruvor, kan vi se att det finns ett antal ärenden där åtgärderna inte verkar vara särskilt omfattande utan där man i stället har dröjt med att behandla ärendet. Därför hade handläggningstiden i vissa fall ha kunnat vara kortare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Långa handlingstider är något som får konsekvenser för samtliga inblandade och kan leda inte bara till osäkerhet utan ibland även till ekonomiska förluster. Till syvende och sist handlar det även om tilltron till vårt demokratiska system. Det ska funka, och man ska inte hamna i en lång process som präglas av osäkerhet.

En annan fråga som ofta debatteras är utnämningsmakten, särskilt när det gäller utnämningen av personer som har en politisk bakgrund, och även den har utskottet granskat. Förutom politisk bakgrund har vi tittat på kön och huruvida det har varit öppna rekryteringsförfaranden. Vi har även delvis tittat på förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer.

Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer med politisk bakgrund i Sverige har legat mer eller mindre konstant sedan 2006, alltså i snart 20 år. Vi står fast vid vår tidigare uppfattning att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid en tillsättning men att beslutet om tillsättning givetvis ska bygga på saklig grund, såsom förtjänst och skicklighet. I frågan om omförordnanden och förflyttningar framhåller vi i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som behövs. Det kanske är något som kommer sig av vår tidigare vårgranskning då vi granskade tidigare fall.

Herr talman! Det sista ärende jag tänkte lyfta i dagens debatt är statsråds användande av sociala medier. Det kommer sig givetvis av flera saker, bland annat vårens granskning där vi behandlade ett antal KU-anmälningar som på olika sätt tangerade sociala medier.

Vår offentlighetsprincip är något som i alla fall alla i KU håller högt, men den och våra grundlagar TF och YGL är milt sagt kanske inte riktigt anpassade till dagens digitalisering och dagens sociala medier. Detta är någonting som det pågår en översyn av inom Regeringskansliet och som säkerligen leder till utmaningar för både statsråd och andra inom Regeringskansliet.

Där framhåller vi vikten av att statsråden i så stor utsträckning som möjligt tydliggör när användningen av sociala medier - jag vet inte riktigt hur man ska säga - inte sker i statsrådets tjänst utan privat. Men det är som sagt det som är det svåra, för våra statsråd är ju statsråd dygnet runt. De riktlinjer inom Regeringskansliet som vi har fått ta del av motsäger även sig själva ibland, vilket givetvis kan göra det ännu svårare för ett statsråd att följa dem.