STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning av riks-dagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Herr talman! Det är trevligt att komma redan som nummer två bland anförandena. Att jag samtidigt är sist är naturligtvis en annan sak.

Herr talman! Detta handlar om subsidiaritetsprincipen. Redan där riskerar man att snubbla på orden, men detta ord och det som det står för är väldigt centralt för Sveriges och andra länders förhållande till EU som helhet.

Subsidiaritetsprincipen har hängt med i snart 40 år. Den blev alltså relevant redan när Sverige gick med i unionen på 90-talet. Sedan dess har den utvecklats och utgör nu en del av det så kallade Lissabonfördraget från 2009.

Kärnan i principen är enkel: Saker som kan göras bättre på nationell, regional eller lokal nivå ska EU inte föreslå någon lagstiftning om. Rent praktiskt går det till så att riksdagen får möjlighet att bedöma varje förslag till rättsakt från EU utifrån just det perspektivet. Beroende på frågans karaktär och ämnesområde avgörs vilket av riksdagens utskott som ska behandla frågan. Det är viktigt att komma ihåg att den prövning som riksdagen gör genom de olika utskotten inte gäller huruvida den föreslagna åtgärden ska genomföras eller inte utan på vilken nivå den bäst genomförs.

Man ska också komma ihåg att samtliga 27 länders parlament gör subsidiaritetsprövningar. Det är emellertid inte så vanligt att medlemsländerna samarbetar om prövningarna. Det har att göra med olika frågor, men inte minst det förhållande att allting i så fall måste översättas till allting annat spelar in.

Herr talman! Konstitutionsutskottet gjorde för ett år sedan en genomgång av mer allmänna synpunkter på subsidiaritetsprincipen och i vad mån möjligheten att kommentera de rättsakter som föreslås genom exempelvis så kallade motiverade yttranden används av de nationella parlamenteten. Sverige svarar för en oproportionerligt stor del av de förhållandevis få yttranden som lämnas av nationella parlament, och förhållandevis många länder lämnar inga yttranden alls. Det kan förstås bero på många olika saker. Även över tid har förändringar skett.

Till det ska läggas den så kallade Draghirapporten, som publicerades för några månader sedan. Den förre italienske premiärministern och Europeiska centralbankens tidigare ordförande Mario Draghi uttrycker där bekymmer för de mervärden som skapas eller förloras i en struktur av nationella och europeiska regler som inte är optimala, med uppbyggnad av onödig administration i EU och/eller i respektive medlemsland.

Herr talman! Mitt parti Miljöpartiet är ett frihetligt parti som är emot alla diskriminerande strukturer som förtrycker och begränsar människors frihet. Vi ser överdriven maktkoncentration som odemokratisk med risk för korruption. Därför behöver makten ständigt granskas kritiskt. Det gäller staters makt över individer och företags makt över arbete och ekonomi, likaväl som fördomars och andra strukturers makt över människor.

Uppföljning av riks-dagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Lösningen är förstås att dela på makten. Beslut ska tas nära människor, och medborgarna ska ses som medskapare av vår demokrati. Det finns ett betydande stöd för en sådan åsikt. Det finns många sorters kunskap, och en del av den är baserad på närhet.

Det är den ena sidan av saken. Vi är också medlemmar i Europeiska unionen och ska såklart arbeta för att medlemskapet ger oss fördelar, besparingar och nya möjligheter utan att vi ger avkall på de frågor där vi har speciella förutsättningar, till exempel när det gäller tryck- och yttrandefrihet.

Som en avslutande fundering, herr talman, tycker jag att det finns goda skäl att se över vårt sätt att som riksdag kommunicera med kommissionen. Har vi under resans gång vunnit eller förlorat inflytande, information, delaktighet och ansvar? Det förefaller ju som om systemet med motiverade yttranden inte har någon större betydelse i dialogen mellan EU och dess medlemsstater.

Vi har i KU också vid åtskilliga tillfällen diskuterat anmälningar avseende enskilda statsråds relationer i arbetet med EU-nämnden. Uppenbarligen har andra parlament i Europa olika andra sätt att föra fram synpunkter. Skulle frågan om hela gränssnittet mellan EU och riksdagen komma att ses över med en internationell utblick skulle åtminstone jag kunna rösta för det.

Med det sagt tackar jag för ordet och föreslår att betänkandet läggs till handlingarna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utskottets anmälan lades till handlingarna.