Fru talman! Vi har inte tappat i tid. Sverige har vunnit i konkurrenskraft och i förbättrade möjligheter att kunna nå nettonollutsläpp 2045. Det sker samtidigt som vi stärker vår ekonomi och tryggar välfärden på sikt. Svenska hushåll har fått en liten men avgörande lättnad i en tuff ekonomisk tid.

I stället för att ha rödgröna drivmedelspriser på 28 kronor litern ligger priserna nu på 17½-19 kronor, lite grann beroende på. I stället för att ha en politisk ledning i landet som aktivt driver upp kostnaderna för vanliga hushåll och för låg- och medelinkomsttagare förbättrar vi möjligheten för dem att klara sina räkningar även i slutet av månaderna, samtidigt som vi förbättrar Sveriges möjligheter att nå klimatmålen 2045. Det är en vinst för Sverige och inte en förlust i tid.

Vi ska göra sådant som är effektivt. Vi talar om energieffektivisering, och då måste vi också tala om effektiviseringar i styrmedel. Vi ska då tala lite grann om de vita certifikaten, fru talman.

Statens energimyndighet har vid inte ett tillfälle, inte två tillfällen, utan vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet av och konsekvenserna av olika sätt att utforma en typ av kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedel inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.

I klartext betyder detta att en expertmyndighet flertalet gånger har kommit fram till att kvotpliktssystemet inte är det mest verkningsfulla styrmedlet för att se till att energieffektiviseringen ökar. För den som tycker att det politiska språket och myndighetssvenskan är lite krångliga: Experterna har vid tre tillfällen kommit fram till att det är ett urbota dumt förslag med de vita certifikaten. Därför har vi effektiviserat energieffektiviseringspolitiken och lämnat denna idé därhän.

Med det sagt brinner jag själv för energieffektivisering. Det är rätt för Sverige, och det är rätt för hushållen på sikt att kunna plocka ned sina kostnader. Det är anledningen till att vi var väldigt glada över att få till stånd direktivet. Det är också anledningen till att våra respektive samarbetspartier gång på gång sedan vi tillträdde har prioriterat det i våra budgetar. Det handlar om småhusbidraget, som bland annat togs fram under den djupa energikrisen vintern 2022-2023. Det handlar också om energi och klimatrådgivning och energiplanering.

I budgetpropositionen lade regeringen fram ett förslag om ett nytt anslag som heter just Energiplanering. Det handlar om att brett kunna möjliggöra olika typer av insatser för att stärka energiplanering på alla nivåer. Där avsätter vi särskilda medel till energi- och klimatrådgivningen för att kunna stötta hushåll som i dag till exempel har en uppvärmning av huset som inte är särskilt energismart och som också driver kostnader. De ska kunna få stöd i hur de kan se över detta framöver.