Fru talman! Att det går att göra väsentligt mycket mer för energieffektivisering än det som regeringen har gjort så här långt verkar vi vara alldeles överens om. Det är inte så konstigt, eftersom så mycket inte har hänt.

Som jag sa i mitt förra inlägg har vi socialdemokrater flera förslag på just det här området. Det handlar om att förstärka rotavdraget för energiinsatser i egnahem. Vi avsätter särskilda pengar för energieffektivisering i flerbostadshus - pengar som hade funnits om inte Ebba Busch och hennes parti hade röstat bort dem under förra mandatperioden. Detta innebär förstås lägre kostnader för de här hushållen, men det är förstås också någonting som är viktigt för hela systemet.

Det är dock inte bara den typen av åtgärder som vi vill se, utan vi anser också att det behövs ett nytt marknadsbaserat system för kvotplikt - det som Linus Lakso tog upp tidigare. Den frågan låg i en utredning som regeringen lade ned kort efter regeringsskiftet. Det här är någonting som Energimyndigheten, regeringens expertmyndighet, också vill se. Myndigheten lyfter till och med fram det som det enskilda förslag som bedöms ha störst effekt på kort sikt. De besparingar som kan uppnås genom kostnadseffektiva styrmedel som inte utgörs av skatte- eller kvotpliktssystem bedöms i myndighetens delrapport från april inte komma i närheten av att sluta det effektiviseringsgap som finns i förhållande till EU:s krav. Med tanke på att utredningen lades ned av Ebba Busch är frågan om hon delar myndighetens analys och därför är beredd att åter ta upp frågan om att få ett marknadsbaserat system på plats.

Enligt Energimyndigheten skulle merparten av besparingskravet om skatter och kvotpliktssystem inte ska ingå behöva uppnås via subventioner. Det blir väldigt dyrt. Det blir åtminstone dryga 10 miljarder kronor, och förstås ännu mer om inte ens kostnadseffektiva subventioner ska användas. Det borde Ebba Busch, med tanke på vad hon sa, inte vara intresserad av. Om gapet i stället kan slutas med en styrmedelsmix som omfattar även kvotplikt kan kostnaderna bli lägre. Samtidigt kan den potential för samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering som identifieras också realiseras.

När regeringen stängde dörren till kvotpliktssystemet, de vita certifikaten, öppnade man också för frågan om vad som ska komma i stället. Regeringen lovade för snart ett år sedan att en helt ny styrmedelsutredning skulle tillsättas under våren. Jag har i varje fall inte sett till den. Det är möjligt att den finns någonstans. Men jag har varken läst direktiv eller sett att utredare har presenterats. Ebba Busch får gärna upplysa mig om när den styrmedelsutredningen kan tänkas komma.

Det kokar ändå till sist ned till detta. Vad är egentligen planen? Finns det någon plan för hur regeringen ska nå målen och nå potentialen för Sverige att effektivisera mer?