Fru talman! Bostadsbidraget har under decennier urholkats, då nivåerna inte är indexerade. Varken inkomstgränser eller bidragsbelopp har följt med pris- och löneutveckling. Detta innebär att för varje år som går får allt färre personer ta del av bostadsbidraget, och en allt mindre del av hyran täcks.
Det tilläggsbidrag som infördes i bostadsbidraget under pandemin och som sedan har förlängts under den ekonomiska krisen har därför varit välkommet och nödvändigt för hushållen med minst marginaler. Att behålla den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget var också i princip den enda åtgärd som regeringen vidtog för att stötta svagare hushåll genom den ekonomiska krisen. Vänsterpartiet har länge efterfrågat fler och bredare åtgärder i den ekonomiska krisen. Vi har också lagt fram förslag på riksdagens bord om att permanent höja bostadsbidraget och ge fler rätt till bostadsbidrag.
Nu har regeringen aviserat att tilläggsbidraget ska trappas ned till 25 procent, jämfört med dagens 40 procent. Det kommer att innebära en inkomstsänkning för de personer som i dag uppbär bostadsbidrag med i genomsnitt runt 450 kronor. Ministern skriver i sitt svar på interpellationen att bakgrunden till regeringens sänkning av tilläggsbidraget är att det svåra ekonomiska läget har mildrats och att framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut. Det går dock inte att äta sig mätt på ljusare framtidsutsikter, att betala hyran med ljusare framtidsutsikter eller att köpa fotbollsskor till barnen med ljusare framtidsutsikter.
Kronofogden rapporterar att vräkningar av barnfamiljer under 2023 ökade med 17 procent. Att inflationen går ned innebär inte heller att matkassen eller hyran blir billigare utan bara att priserna inte ökar lika snabbt som tidigare.
Ministerns bild av en ljusare framtid är troligtvis förbehållen den som har sparkapital i ISK eller en hög månadslön. Den ljusnande framtidsutsikten delas inte av den ensamstående mamman med bostadsbidrag. I en enkät som Sveriges Makalösa Föräldrar har gjort bland ensamstående föräldrar svarar 40 procent att de har behövt låna pengar till basala kostnader. I en undersökning av Rädda Barnen med flera uppger 54 procent av de ensamstående att de har svårt att betala fritidsaktiviteter för barnen.
Ensamstående föräldrar avstår från att äta sig mätta för att ha råd att mätta sina barn. Barn till ensamstående mammor har fem gånger högre fattigdomsrisk än barn som växer upp med sammanboende föräldrar. Många av dessa är i behov av bostadsbidrag, och nu drar regeringen ifrån dem en del av deras försörjning.
Det är tydligt för mig var den här regeringens prioriteringar ligger, även om det är ganska obegripligt. Man ska spara in på dem som knappt har pengar till mat och hyra och skicka dem till kronofogden för att få pengar över till enorma skattesänkningar för dem med höga månadslöner. Statsministern själv kan se fram emot en skattesänkning på 3 750 kronor per månad. Det är moderatbidrag framför bostadsbidrag.
Den osynliga hand som regeringen blint tror på, den nyliberala dogmen att om bara människor blir tillräckligt fattiga kommer de att ta ett jobb och sluta leva på bidrag, är sedan länge död och begraven. Verkligheten är att det enda som händer när människor straffas ut är att de blir just fattigare, att utsattheten och fattigdomen växer. Om ni i regeringen ska få människor i arbete måste ni faktiskt börja arbeta på att få igång Sverige.
Fru talman! Jag är bekymrad över regeringens prioriteringar vad gäller bostadsbidraget. Jag vill fråga ministern vad planen är framöver för bostadsbidraget. Är avsikten att helt avveckla tilläggsbidraget på sikt?